- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Elfte delen /
10

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 BERNHARD SALIN. ATS 11: 1

en guldring (ett par- springande hästar) (fig. 3), så kan
det ej undgå uppmärksamheten, att själfva springandet
återges på ett egendomligt sätt, beroende på en
felteckning af låren.

Då således det snabba springandet återges på
alldeles samma sätt, ehuru olika djur afbildas, så synes mig
detta vara en antydan om, att man betraktade denna
benens ställning såsom ett tecken för det snabba språnget,
och att man ej hade öga för djurens olika sätt att föra
benen. Denna omständighet synes tala för, att den konst,
som alstrat dessa framställningar, ej stått i något intimt
samband med naturen, utan i stället varit beroende af
främmande förebilder, hvilka kopierats mer eller mindre
fritt. Just under ett dylikt efterbildande torde ett sådant

fel som det nyssnämda lätt hafva
kunnat insmyga sig. An mera
styrkes man i denna förmodan, när man
ser, att hjorten nästan alltid
återgifves med bakåt vridet, något
nedtryckt hufvud (fig. 3).1
Att dessa förebilder ej äro framgångna ur den
grekiska kulturen, visar sig tydligt af själfva ämnena. Lejon,
jagande bland palmer, eller kattlika djur på fågeljakt
mellan papyrusväxter, det är framställningar, som måste
vara lånade utifrån. Men å andra sidan finnes det
omständigheter, som tala för, att de här åsyftade bilderna
ej äro arbetade i det land, där motivet först sett dagen.
Motivet med de jagande lejonen leder troligen sitt
ursprung från Assyrien, medan åter motivet med
fågeljakten på den papyrusbevuxna flodbädden med all
sannolikhet härstammar ifrån Egypten. Då nu båda framställ-

schen archäologischen Institutes in Athen. VII Jahrgang, Athen
1882, pl. 8.

1 Schliemann, Mykenœ, sid. 350, fig. 470 och 471; sid. 233,
fig. 315.

3. Jaktscen, graverad i guld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/11/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free