Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11:1 STUDIER I ORNAMENTIK. 69
sände missionärer, predikanter och lärda till kontinenten.
Så begaf sig en viss Columbo omkring år 590 med 12
kamrater ut på vandring och uppehöll sig först i
Frankrike, hvarefter han drog ner till Italien och grundlade
klostret Bobbio i Lombardiet, som sedermera under hela
medeltiden var berömdt som ett lärdomens hem. En
af hans följeslagare grundlade det i Tysklands
medeltidshistoria så bekanta klostret S:t Gallen. Flera dylika
kolonier skulle kunna nämnas. Öfver allt blefvo de
irländska munkarna lärare uti de konster, som samtiden
öfvade1. Särskildt bedrefvo de och utlärde konsten att
pryda handskrifter med ornament. Så finnes i Trèves
en handskrift från 700-talet, där man tydligen kan
urskilja, att tvenne personer verkstält arbetet, en frank och
en irländare2. Denna irländarnes verksamhet fortfor ganska
länge.
Men det tyckes, som om den irländska ornamentiken
skulle varit mest omtyckt under den karolingiska
renässansen. Det är därföre ingenting förvånansvärdt att i ett
franki skt manuskript från förra hälften af 800-talet3,
troligen ej långt före 855, finna i ornamentiken inblandade
djurhufvuden, som röja sin irländska härstamning. På
samma gång hänvisa växtornamenten i handskriften åt
ett helt annat håll. Men för att förstå detta måste vi
förut taga någon kännedom om den s. k. karolingiska
renässansen och göra oss reda för, hvari denna egentligen
bestod.
Af de arbeten, som till våra dagar blifvit bevarade från
denna tid, kan man sluta till, att man ej får fatta denna
renässans som ett direkt återupplifvande af den antika
konsten. De klassiska formerna stodo ej upp ifrån de döda.
1 H. Zimmer, Ueber die Bedeutung des irischen Elements †ür die
miUelalterliche Cultur i Preussische Jahrbücher. Band. 59, sid. 31 o. f.
2 Westwood, Facsimiles ete, sid. 72.
3 Liber sacramentorum i Kongl. Biblioteket i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
