Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 BEKNHAKD SALIN. ATS 11:1
som Norge, och inom dessa länder omsider ge upphof
till en ganska allmän (nämligen inom dessa områden
allmän) spännetyp, så synes mig detta antyda, att de äfven
i sitt hemland måtte ha varit ganska talrika, fastän de
där ej blifvit bevarade till vår tid, och således bevisa,,
att växtmotiven just genom den karolingiska renässansen
börjat upptagas af folket.
Att det ej var kärlek till naturen, som förmådde de
germanska folken att upptaga växtmotivet, torde framgå
af det föregående, ty då borde det väl ej ha varit
akantus-bladet, som de först upptagit, och allra minst i en så
stiliserad form som den ifrågavarande, utan då skulle vi
väl först ha påträffat naturalistiskt återgifna växtmotiv,.
om än råa och otympliga till formen. Men några sådana
torde det bli svårt att uppvisa från denna tid.
Växtmotiven fingo emellertid äfven bland germanerna
en vidsträckt användning, och en naturlig följd af detta
blef, att formerna åter undergingo vissa förändringar;
men äfven till de flesta af de former, som nu uppträda,
kan man uppvisa en första antydan inom den byzantinska
konsten.
Så finna vi, att man inom den byzantinska konsten
använde akantusblad med tre hufvudflikar, som
anordnades nästan som småbladen i en palmett. Den mellersta
fliken hade naturligtvis den utåtböjda spetsen, men den
böjdes nu starkt utåt; sidoflikarna böjdes äfven utåt eller
vredos understundom så, att tandningen ej framträdde i
bladets ytterkanter1. Såväl anglosachsiska som frankiska
manuskript från denna tid kunna uppvisa ej så få
exempel på detta. När vi sedan ytterligare erinra oss, att
man redan på 80ü-talet började sammanställa de lösa
bladen till figurer, så ha vi i hufvudsak uppslaget till
den följande utvecklingen.
2 Lab&rte, Histoire des arts industriels, I, pl. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
