Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 BERNHARD SALIN. ATS 11: 1
förutsättning har den sedermera af den romerska konsten
så utbildade rankformen kunnat komma till Vesterlandet
från den byzantinska konsten. Häremot talar likväl, att
den ifrågavarande rankformen ganska tidigt förekommer
i en anglosachsisk handskrift1, och då den anglosachsiska
konsten visar sig vara mindre påverkad än den frankiska
af den byzantinska, så är det ju föga troligt, att den
anglosachsiska rankan härleder sig från den byzantinska
konsten. Men det är ju också tänkbart och torde för
öfrigt vara det riktiga, att så väl vesterländska som
byzantinska traditioner inverkat på den romanska rankan.
Egendomligt är att se, huru man, när man blifvit
fullt bekant med växtmotivet, började allt mer och mer
låta rankans olika delar gripa in i hvarandra, så att de
flätades. Detta torde vara något mer än en tillfällig
smak. Vi ha i det föregående karakteriserat den
germanska ornamentiken som en band- och djurornamentik,
och den omständigheten, att den irländska ornamentiken
vann ett så hastigt insteg på fastlandet, torde just bero
därpå, att den med afseende på att fläta djurkropparna
och banden var så öfverensstämmande med den germanska.
Det var denna flätningsprincip, som nu öfverflyttades på
växtmotivet, om också ej i samma utsträckning som i
de ofvannämda stilriktningarna.
Den klassiska formen och smaken hade således fått
ge vika, och de klassiska motiven fogat sig efter den
»barbariska» ornamentikens innersta grundväsen, det vill med
andra ord säga, att växtmotivet nu var fullkomligt
in-arbetadt i den germanska ornamentiken, och härmed äro
vi på detta område inne på den romanska konsten.
I största korthet skola vi nu äfven se till, huru
djurmotiven utvecklade sig efter den klassiska tiden. Inom
den byzantinska konsten är denna fråga snart utredd,
1 Westwood, Facsimiles ete, pl. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
