Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS .11: 1 STUDIER I ORNAMENTIK. 81
lingiska tiden och de treflikiga spännena här i Norden
har Müller redan i sitt här ofta citerade arbete påpekat,
och han anför ur tvenne manuskript från 800-talet trenne
bilder, där dylika treflikiga och enkla rembeslag äro
afbildade1. Professor Montelius är också af samma åsikt och har
samtalsvis särskildt påpekat, att ett samband existerar
mellan de treflikiga och de enkla rembeslagen. Dr lindset
i Kristiania uttalar i ett nyligen utkommet arbete2
däremot den åsikten, att man har att söka prototypen för
vårt nordiska treflikiga spänne i Ungern. Men det spänne,
som han afbildar, kan lika litet vara någon prototyp
som det här i fig. 45 återgifna.
Vi skola nu något mer i detalj söka utreda denna
fråga och börja då med rembeslagen för att se, huru de
olika former, som man på dessa kan iakttaga, sedermera
gå igen på våra nordiska treflikiga spännen.
Först vända vi oss då till ett litet rektangulärt
rembeslag, som har den ena kortsidan afrundad. Den andra
kortsidan är försedd med flera nitar (fig. 44). Denna
form är otvifvelaktigt den äldsta.
På svärdsgehäng och dylikt är det ofta händelsen,
att tre remmar utgå från samma punkt. Äro dessa tre
remmar beslagna, så skola äfven rembeslagen träffa
tillsammans. På detta sätt uppstår ett treflikigt rembeslag.
Något sådant, bildadt af nyss beskrifna enkla beslag
(fig. 44), har jag visserligen ej sett, men åtskilliga
treflikiga spännen visa sig vara direkta ättlingar af ett
sådant treflikigt rembeslag; ty när de enkla rembeslagen
sådana som fig. 44 sammanställas till ett treflikigt, så
måste de enkla beslagens nitar bilda en triangel, och det
är denna triangel af nitar, som går igen på en del af
våra treflikiga spännen.
1 Müller, Dyreornamentiken i Norden; sid. 349.
2 Ingvald Undset, Til kunskap om vor yngre jernalder,
Christiania 1890, sid. 10, pl. 2, fig. 2.
Åntiqv. tidskrift. 11: 1. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
