Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11: 1 STUDIER I ORNAMENTIK. 91
naektopp, liksom å de runda gotländska spännbucklorna
af den senaste utvecklingen, så finna vi, att denna
smakriktning hade en ganska vidsträckt utbredning. Dessutom
förekommer detta djurhufvud äfven på en slags ringsöljor
och då, såsom ett exemplar från Björkö (graf 561) visar,
med tungorna utsträckta1. Det är hufvudets form,
isynnerhet den långa nacktoppen, som ger anledning att
hänföra denna djurtyp till de irländska djurbilder, som, mer
eller mindre omskapade, upptogos under den senare delen
af den yngre järnåldern. Detta antagande styrkes än
mer därigenom, att denna djurtyp ofta uppträder
tillsammans med en annan irländsk detalj, nämligen det
irländska kopplet2, en kringellik figur, som användes att
sammanbinda tvenne delar af ett ornament. Man ser det
längst ut på spänneflikarna å figur 49.
Vi finna således, att här rådde en djurornamentik
under den yngre järnåldern, påverkad dels af
förkarolin-giskt inflytande, dels af irländskt. Denna djurornamentik
existerade ännu, när den romanska konsten nådde fram
till vårt land.
Men det fanns ej blott en djurornamentik, utan vi
påträffa äfven en bladornamentik, fast af annat ursprung
än den vi nyss i samband med det treflikiga spännet
talat om, nämligen af irländskt. Det är det ensidiga
akantusbladet, som vi på detta sätt lära känna. Redan i
den ofvan omtalade handskriften från Trèves (sid. 69)
förekommer det. På en sten, funnen å S:t Pauls
kyrkogård, London3, har det fått en form mer påminnande om
den, som förekommer här. Hos oss uppträder detta
irländska akantusblad kanske oftast tvåflikigt. Att denna
1 H. Hildebrand, The industrial arts of Scandinavia in the p ag an
Ume. London 1883, sid. 116, &g. 102.
2 Att såväl nacktoppen som kopplet härstammar från Irland har
Müller visat i sitt ofta omnämda arbete.
3 The archœological journal, vol. 10, sid. 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
