Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 BERNHAKD SALIN. ATS 11:1
perioden. Det är därföre af intresse, att alla tre skålarna
till dessa dopfuntar visa en helt annan form än den, som
sedermera under den romanska perioden blef allmänt
rådande. De äro nämligen alla tre fyrkantiga, hvarje sida
prydd med olika framställningar, af hvilka vi här skola
fästa oss vid en bladslinga.
Af det föregående torde vi erinra oss, att växtmotivet
egentligen ej var användt inom den nordiska
ornamentiken under den yngre järnåldern. När vi därföre på
dessa funtar finna en bladranka, så måste vi anse, att
den härleder sig från ett inflytande utifrån, och då det
ej kan spåras något irländskt eller anglosachsiskt i de
omtalade formerna, så måste de härleda sig från den
romanska konsten på fastlandet. Den ifrågavarande rankan
afslutas med ett djurhufvud, och att i denna
omständighet se ett drag af den inhemska smakriktningen torde
ej vara för djärft.
Djurhufvudet spelade ju en så viktig rol i den yngre
järnålderns ornamentik. Vi ha redan i det föregående
sett, att det var det första inhemska drag, som trängde
sig in bland den främmande ornamentiken på de
treflikiga spännena, och med djurhufvuden pryddes
runslingorna1. Den romanska konsten i utlandet
sammanställde visserligen rätt ofta djurhufvudet och bladrankan,
men på så sätt, att den lät en ranka växa fram ur
munnen på ett djur eller djurhufvud. Exempel på detta
förekomma äfven här, såsom å norra portalen till Örebro
kyrka. Men det är en stor skillnad mellan detta och att
afsluta en ranka med ett djurhufvud. Det senare kan
endast ega rum, där en sådan ornamentik som den
nordiska ännu var lifskraftig, när växtornamentet infördes.
Andra exempel på en dylik sammanblandning
förekomma på Gotland. Särskildt är ett stenskilderi från
1 Müller, Dyreornamentiken i Norden, sid. 312.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
