Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 BERNHAED SALIN. ATS 11: 1
från Götland, och med djurhufvudena, som afsluta några
kedjor från Dunefyndet (fig. 63), så framstår på en gång
såväl det karakteristiska hos dessa hufvuden som äfven
utvecklingens gång. Ögonen å hufvudena fig. 57 äro
runda, men i följd af samma smak, som danade
runstensdjurets öga, afsmalnande framåt, blef äfven detta
djurhufvuds ögon af en liknande form. Näsborrarna äro starkt
markerade, och blad framväxa vid dem liksom vid nacken,
där man för öfrigt påträffar det irländska kopplet. Att
detta djurhufvud är besläktadt med runstensdjurets är
alldeles påtagligt, men bladornamentikens rika utveckling
på det samma synes mig ej kunna förklaras annat än i
följd af ett romanskt inflytande, nämligen på så sätt, att
det var genom den romanska konsten, som smaken för
växtornament blef utvecklad hos oss.
Men äfven midt uppe i romanska former kan ett
eller annat drag från den nordiska ornamentiken glömma
sig kvar. Jag syftar här på framställningar å några
dopfuntar i Vestergötland, som till såväl form som ornering
sinsemellan visa det allra närmaste släkttycke. Två af dem
förvaras i Statens Historiska Museum, en tredje uti Edåsa
kyrka i Vestergötland1. De hafva tillhört kyrkor belägna
i närheten af Skara. Den ena från Bolum, afbildad här
i fig. 58, tyckes vara den bäst arbetade. Funten är af
klumpig form, och öfverst löper en bred list, som
kvadratiskt omsluter skålen. Den ena sidan af listen är prydd
med ett djur, som synnerligast genom hufvudets bildning
erinrar om runstensdjuret. Äfven benens allt annat än
naturliga ställning förråder ett annat inflytande än det
romanska. Hufvudet har tre utväxter i nacken, hvaraf
tvenne antagligen må betraktas såsom öron och den tredje
såsom ett minne af nacktoppen. Ögat är framåt lindrigt
1 Afbildad i Vestergötlands Fornminnesförenings Tidskrift, 4:de
och 5:te häftena, sid. 28, fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
