- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Elfte delen /
127

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 11: 1 STUDIER I ORNAMENTIK. 127

land, Hafdhems kyrka. Men man nöjde sig ej med att lägga
stjälken blott i spiral. Bladrankan visar nämligen under
den romanska tiden en böjelse att fläta ornamentets olika
delar i hvarandra, i hvilken omständighet vi ytterligare
kunna se den förutvarande ornamentikens inflytande på
växtmotivets behandling. Detta drag är nämligen helt
och hållet främmande för den antika konsten och
förekommer i ytterst ringa mån inom den byzantinska. Här i
Sverige kunna flera exempel anföras, t. ex. ett skilderi från
Vamblingbo kyrka, Gotland, och grafmonumentet från
Botkyrka socken (fig. 67), Södermanland. A dessa äro stjälkarna
flätade i hvarandra, så att ornamentet ligger såsom ett nät
öfver ytan. Synnerligen egendomligt är växt ornamentet
på vården från Botkyrka. Här förekomma en sorts
bihang till stjälken, hvilka bihang tydligen hafva tillkommit
för att möjliggöra en flätning af ornamentets olika delar
— ja dessa flätknutar, om jag så må uttrycka mig, hafva
till och med undanträngt själfva bladen, ett synnerligen
intressant exempel på den omskapning, som det antika
ornamentet undergick. — Att man insätter djur i rankan
förekommer ofta i utlandet. I det föregående hafva vi
redan anfört exempel på detta från Sverige.

Det är icke blott stjälken som flätas, utan liksom vi
redan sågo, att akantusbladens flikar på kapitalen böjde
sig om hvarandra, så förekommer det äfven i rankan, att
flikarna godtyckligt förlängas för att böjas om något.
Exempel på detta finna vi å dopfunten från Gällstads
kyrka, Vestergötland, afbildad i fig. 75.

Men äfven enklare former upptagas, såsom man kan
se af en ranka från Mellby kyrka, Skåne (fig. 76). Denna
form uppstod sannolikt under den karolingiska renässansen.
Labarte återger en sådan ranka på en miniatyrbild från
Karl den skalliges tid1. Formen tyckes emellertid ha

1 Labarte, Histoire des arts industriels. II, pl. 50.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/11/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free