- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Elfte delen /
35

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 11: 2 SILLFISKET I SKÅNE UNDER MEDELTIDEN. 35

saltat sill i Skåne, torde icke hafva tagit del i sjelfva
fisket, utan köpt sill af fiskarne. I äldre tider synas
äfven Norrmän saltat sill i Skåne, men dessa fingo betala
högre tull, okändt af hvilken anledning (se Valdemars
Skanör lov).

Fiskebodarna (bode, buden) voro antagligen af
enklaste beskaffenhet, enligt Maizieres af Kroyer anförda
berättelse, skjul af trä och flätverk (raimseaulx?) eller tält
af mattor eller lärft (enl. Valdemar II:s privilegier 1203 §
7). Hvarje båtlag hade sin bod och hade sin förman eller
styrman, och ingen fiskare fick vistas vid Skanör-Falsterbo
utan att tillhöra något fiskarelag. Ett sådant utgjordes
antagligen af 5—7 man, en styrman och de öfriga
ror-karlar. Beträffande dessas aflöning se längre fram sid. 47.

Fiskefartyg och båtar. Angående dessa äro
uppgifterna mycket knapphändiga. Enligt Kroyer, som söker
utreda denna fråga, har man att skilja mellan hagar
(koggen), den tidens på en gång större fraktfartyg och
krigsfartyg, samt skutor eller fiskeskutor (skuder, tyska
fischerschuten), som anses vara på en gång mindre
frakt-båtar och fiskebåtar, vidare de särskildt för
Skanör-Falsterbo-trafiken nödiga pråmarne (phramen eller prahmen)
samt en slags mindre transportbåtar, lette-skuder, lichte
schutten eller leichterschiffen \ Skutor — schuten —
kallades den tidens fiskarebåtar, hvilken benämning sålunda
hade vidsträcktare betydelse än nu för tiden2. Kreyer

1 Krøyer förmodar att äfven karynen möjligen voro ett slags
snabbseglande båtar. Karina betyder kärra (Schäfer Bil. II § 20).

2 Ännu i dag begagnas hos oss benämningen skepp i vissa
landsorter för vanliga insjöbåtar (ekstockar); så i sjön Sommen i Östergötland
(»Sommaskep»).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antiqtid/11/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free