- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Elfte delen /
62

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 RUDOLF LUNDBERG. ATS 11: 2

Sillvrakare och sillmärken. Enligt Schäfer utfördes
stundom sill direkt från Skåne till England och Flandern],
men i regel fördes sillen först till de resp. hansestäderna,
der den ompackades, sorterades och stämplades af särskilda,
edsvurna »vrakare* (»herinckwraker-’), som de kallades i
Lubeck, eller >;makler» (i Stettin). Dessa besigtigade varan
och påsatte särskilda märken efter sillens beskaffenhet och
de platser der den blifvit saltad. Dessa märken bestodo
dels af dubbla eller enkla ringar, > zirkeln , af viss bestämd
storlek2, som efter sillens beskaffenhet dels voro fulldragna,
dels halfva, med ett streck midt öfver o. s. v. samt efter
beskaffenheten inbrända eller blott inhuggna antingen i
båda bottnarne eller blott den ena eller på tunnstafvarne.
Uti de ordningar för sillens packning, vräkning och
märkning (»zirkeln») af åren 1461 och 1576, hvilka upptagits
såsom bil. V till Schäfers arbete, finner man detaljerade
föreskrifter, huru härvid skulle förfaras. Äfven Blümcke har
utförligt behandlat detta ämne8. Hurudana Stettinarnes
»zirkeln» varit, känner man icke närmare, men de torde,
utom möjligen hvad storleken beträffar, liknat de lübeckska.
I Danzig synes man haft ett annat sätt att utmärka sillens
beskaffenhet; man begagnade nämligen der s. k. »spilen»,
spjälar, som sattes utanpå tunnbottnarne och på samma
gång tjenade att förstärka dessa. Den skånska sillen
skulle hafva tre »spilen», den från Bornholm, Simrishamn
och tyska kusten (eller Üstersjösill öfverhufvud
förmodligen) blott två4. Den skånska sillen ansågs vara den
bästa och hade högre märke än den från Marstrand och
det öfriga Norge. Den bättre varan erhöll stämpel på

1 Sillvrakare synas ej hafva varit med i Skåne och dess sill
kontrollerades väl sålunda af åldermännen.

2 Fem af de större skulle gå på en half lübecksk aln, af de
mindre åtta. Schäfer, Taf. III.

3 A. st. s. 115.

4 Schäfer s. LXII; Blümcke a. st.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/11/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free