- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Elfte delen /
3

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 11: 3 OM DJURORNAMENTIKEN UNDER FOLKYANDRINGSTIDEN. O

herskade området. Men det är först mot slutet af
folkvandringsperioden, som Germanernas egen konst tagit
intryck af denna kristna konst1.

1 De vigtigaste ornamentsmotiv, som upptagits i den yngsta
merovingiska konsten från den samtida kristna, äro dels växtmotiv,
dels ornamentala djur. Växtornamenten likna oftast dem, som man
ser på en af de bekanta vestgotiska kronorna från Guarrazar,
Lastey-rie, Trésor de Guarrazar, pl. III, fig. 2. (Ett liknande på Calixti
baptisterium i Cividale, Garrucci, Storia delV arte cristiana, VI,
Tav. 425, från midten af 8:e årh.). Sådana och snarlika
växtorna-ment träffas ofta på stora, med silfverbleck, belagda bältebeslag i
Schweiz och Frankrike. Se Fellenberg, Das Gräberfeld bel Elisried
(Kanton Bern), Zürich 1886, Taf. V, fig. 29 a, 29 b, 85 a; andra
dylika söljor med sådana ornament finnas i museerna i Freiburg och
Neuchátel; en i Paris funnen tillhör musée municipal i denna stad.

— Jernsöljor af detta slag tillhöra slutet af merovingertiden (se s. 10
not 2); de äro ofta prydda med kristna symboler. Vidare träffas
växt-ornament på ett longobardiskt guldkors i bibliotekets i Bergamo
samling (en dålig afbildning hos de Baye, Industrie longobarde,
PL XV, fig. 5) samt på små remsöljor af brons, tillhörande graffynd
från slutet af perioden (anteckning från museerna i Milano och Namur)

— Djurornamenten utgöras af gripar och lejon. Här böra i främsta
rummet nämnas de ofta med Kristi monogram försedda bekanta
brons-söljorna, som i genombrutet arbete hafva en framställning af ett djur
(grip), som äter ur en skål. En mängd dylika äro afbildade hos
de Baye, Industrie longob., Pl. VIII—X; se också Lindenschmit,
Hand-buch, Tafel II, fig. 331. Andra hafva bibliska framställningar: Daniel
i lejongropen m. m. A. Bertrand, Les Bijoux de Jouy-le-Comte, Revue
Archêologique 1879. — Dessa från den kristna konsten upptagna
djurbilder förekomma äfven såsom ingraverade ornament på merovingiska
fornsaker: t. ex. ett lejon (?) och två gripar på en stor bronssölja
från Charnay, Baudot, Mémoire sur les sépultures des barbares en
Bourgogne, sid. 100. Dylika stora bronssöljor tillhöra likaledes slutet
af merovingertiden. Vidare på en svärdsdoppsko i museet i Zürich
(2 gripar), som tillhör ett ungt fynd {Catalog der Sammlungen in
Zurich, Zürich 1890, III, 150 fig. 5). Lejonbilderna på doppskon på
svärdet från Brighthampton i Oxfordshire (afb. Archæologia vol. 38,
pl. II, och Horæ Ferales, pl. XXII, fig. 3) äro ock att hänföra till
denna klass af djurornamentik. Hela fyndet från Brighthampton är
ungt och till svärdet hör ett litet kors, som prydt slidan. — Dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/11/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free