- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Elfte delen /
9

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 11:3 OM DJÜRORNAMENTIKEN UNDER FOLKYA^DRINGSTIDEN. 9

hafva före Karl den store icke öfverskridit det andra
stadiet (s. 27, 77 ff.)-

Som man finner är Hildebrands och Müllers
uppfattning af folkvandringstidens djur ornamentik i
hufvudsaken densamma; begge härleda de stiliserade, förvirrade
och stympade djurornamenten från samma grundmotiv1,
men skilnaden dem emellan består i detta grundmotivs
uppkomst. Redan a priori synes sannolikheten tala för
att Hildebrands åsigt är rigtig. Ty då folkvandringstidens
stil, såsom äfven dr Müller framhåller, är i allt annat
grundad på lånade romerska element, är det antagligt,
att äfven djurornamentiken har detta ursprung. Dr Müller
har möjligen rätt i sin teori om ornamentikens
utveckling hos folkslag med en primitiv, af yttre påverkan ostörd
kultur, men det synes vara oberättigadt, att med dessa
folks konstutveckling jämföra konsten hos
folkvandringstidens Germaner, som i århundraden varit utsatta för
påverkan af den öfverlägsna romerska kulturen. Grundfelet
hos dr Müller är, att han icke sökt hvarken typologiskt

1 Dr Müller nämner utom bilden af ett fyrfota-djur äfven fogeln
som grundmotiv i Germanernas djurornamentik, men, om man bortser
från guldbrakteaterna, förekommer fogeln sällan och är alltid
jämförelsevis realistiskt tecknad. Deremot äro rent germaiska djurbilder
med fogelhufvud vanliga, men till grund för dessa ligger icke fogeln,,
utan ett fyrfotadjur med fogelhufvud d. v. s. gripen. — Ormen
omtalas ofta af dr Müller såsom ett germanskt ornament, men på ett
ställe uttalar han den meningen, att de bandformiga, fotlösa djurbilder,
som förekomma, icke egentligen äro att uppfatta som ormar, det har
ej varit afsigten framställa ormar, utan bandformiga ornament,,
hvilkas ändar blifvit försedda med djurhufvud, eller som fyrfotadjur
som mist sina fötter. (Se sid. 56 f.). Denna mening är
otvifvelaktigt den rigtiga; men det är förvillande, när han det oaktadt på
flere ställen om dylika djurbilder (t. ex. om de sammanflätade
djurornamenten på Ulltunahjelmén, s. 68 not. 1) begagnar benämningen
»ormar». Ormen förekommer icke i folkvandringstidens ornamentik.
De ormlika figurerna hafva icke ormhufvud, utan hufvud med samma
form som de med fötter försedda djurbilderna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/11/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free