- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Elfte delen /
22

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 SVEN SÖDERBERG. ATS 1 1: 3

I begge dessa märkliga fynd träffa vi en rik
djurornamentik. Hufvuden bilda afslutningar eller springa
fram från kanterna. Vanligast är ett bredt, kort hufvud,
som förmodligen skall föreställa ett lejonhufvud, men
äfven mer stiliserade former förekomma. På den
ofvannämnda hos Lindenschmit a. st. afbildade kammen från
Furfooz förekommer dels ett långt smalt hufvud med
uppåt krökt nos på en lång, starkt krökt hals, dels (på
fodralet) ett hufvud med långa, vidt uppspärrade käftar.
Fullständiga djurbilder pryda kanterna af söljor och
beslag. På remändan fig. 8 från Samson ser man på
hvardera kanten ett liggande lejon och der bakom ett hufvud
med uppspärrade käftar, liksom af ett djur, som skall
springa fram för att sluka det framför varande. Samma
komposition se vi på remändan fig. 6 (från Furfooz), men
här är det främre djuret en grip med lång, hoprullad

inlagda med granater (—- s. st. Tafel X, fig. 6); flere glaskärl (= s.
st. Taf. XXIL figg. 3 och 7). Alla dessa typer tillhöra dock en
tidig del af folkvandringstiden och fyndet sträcker sig troligen ej längre
än till midten af 6:te årh. Bland de många hundra lerkärl, fyndet
innehåller, finnas inga, som äro för folkvandringstiden egendomliga
(dessa äro rikt representerade i andra fynd i museet), utan de hafva
hufvudsakligen samma utseende som lerkärlen i Furfoozfyndet. Många
mynt funnos; det yngsta är ett silfvermynt, prägladt för Athalaric
(† 534) och Justinianus, och Mr Eugène Del Marmol, som beskrifvit
fyndet, antager rigtigt, att detta betecknar den ungefärliga tid, då

graffältet upphörde att begagnas till begrafning. Se Annales–––––

de Namnr, sidd. 345 ff. Der omtalas och afbildas, Pl. 3 fig. 6,
såsom tillhörande fyndet, ett föremål, som otvifvelaktigt är yngre än
den nämnda tidpunkten, nämligen ett motbeslag till en sölja likt
beslaget fig. 17 här nedan (dock utan djurhufvud på kanten). Jag
förmodar, att detta origtigt inkommit i fyndet, och icke funnits i någon
graf, isynnerhet som sjelfva söljan saknas. Om stycket är funnet på
platsen, är det utan tvifvel upptaget liggande löst i jorden, liksom en
del andra föremål, som omtalas såsom hittade på detta sätt. ;— Fyndets
germanska karaktär bevisas af den mängd vapen, som upptogos: 3
angones, 26 spjutspetsar, 44 franciscor, 9 svärd, 3 sköldbucklor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/11/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free