Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 STEN SÖDERBERG. ATS 11: 3
rummet, utan på olikheten i tid. På i Norden funna
smycken, som kunna anses vara samtidiga med de
longo-bardiska, träffa vi samma liggande djur i lika
degenererad form1.
tig. 20 är också af silfver, förgyldt och inlagdt med niello. På nedre
plattan ligga två djur med ryggarna mot hvarandra. Hufvuden bestå
af en halfkrets, som omsluter ögat; på bågen två djur alldeles lika
dem på motsvarande ställe på fig. 19; på öfre plattan två djur, som
vända ryggarna mot hvarandra och blott hafva bakfot (jfr fig. 21);
hufvudet ser ut som på djuren på nedre plattan. Dessa halfrunda
hufvud, bestående af en öppen halfkrets, som omsluter ögat, hafva
uppstått af ett sådant hufvud som det man ser på de större djuren på
tig. 12, derigenom att partiet framför den båglinie, som ligger bakom
ögat, bortkastats (jfr Müller a. arb. sid. 50). — Originalet till fig.
19 tillhör museo civico i Triest och figuren är utförd efter fotografi,
som blifvit mig förärad af svensk-norske konsuln i Venezia C. W.
Lexow. Originalet till fig. 20 utgör ett af ett par alldeles lika spännen
i museet i Cividale. I detta museum finnas ytterligare 4 par
båg-fibulor med djurornament, hvilka dock icke hafva den regelbundna
form som ornamenten på de afbildade styckena.
1 Ett bågspänne af samma typ som fig. 11 här ofvan, hvilket
är funnet i Norge och af b. Aarsberetning 1877, pl. IV, tig. 17 har
på öfre plattan regelbundet byggda och fullständiga djurbilder, hvilka
icke stå urtypen närmare än bilderna på figg. 19 och 20.
Djurhufvuden på denna fibula hafva samma halfkretsform som hufvuden på
tig. 20, men bågen är framtill försedd med en tvärlinie, så att
hufvudet har formen af en halfcirkel med sin diameter och en punkt (ögat)
i. Jfr f. ö. fig. 1 här ofvan (med två gripar) och svärdsdoppskon
Montelius Atlas fig. 414. Den senare kan ej vara yngre än 7:de årh.
på grund af de på den förekommande växtornamenten (jfr not. 3, sid.
2). Det är likväl sällan vi träffa så regelbundet byggda djurbilder
som ytornament, vanligen hafva de blifvit stympade eller på annat
sätt oregelbundna för att passa till rummet. Som kantornament träffar
man dem deremot ’ oftare. Till de exempel vi i det föregående
påpekat vilja vi här ytterligare lägga: Montelius, Från jernåldern, pl. 7,
fig. 3, pl. 5, fig. 10, Kygh, Norske Oldsager, fig. 256 och isynnerhet
tig. 261 (allesammans bågfibulor). — När vi föredragit att här afbilda
de longobardiska smyckena framför nordiska, beror det derpå, att de
förra utan vidare äro daterade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
