Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11:3. OM DJURORNAMENTIKEN UNDER FOLKVANDRINGS TIDEN. 57
de lånta motiven till dess nästan hvarje detalj, som
erinrade om urtyperna, det romerska lejonet eller den
romerska gripen, utplånats, men grundformen förblef densamma.
Inga nya karakteristiska och konstanta former
utvecklades. Man kan säga, att den germanska djurornamentiken
under de två första århundradena af folkvandringstiden
är en romersk djur ornamentik i djupaste förfall1.
Om man frågar, huruvida djurornamentiken spelat
någon stor roll i Germanernas konst under det i fråga
varande tidehvarfvet, måste man svara nej. I hela
mellersta Europa, der så ofantligt många fynd från denna
tid äro kända, har man endast träffat några få föremål,
som äro prydda med djurbilder. Något allmännare synas
djurornament hafva varit i bruk hos Longobarderna. De
talrikaste exemplen har man från Norden, men vi böra
besinna, att de här företrädesvis förekomma på ett visst
slag af fibulor af typ som fig. 11, som har varit särskildt
omtyckt här; till sjelfva typen höra ursprungligen
djurbilder på kanten af nedre delen, och det synes som om
dessa äfven framkallat de djurbilder, som förekomma på
de öfriga delarne2. Konstindustriens utöfvare under
folkvandringstiden egde icke förmåga att åstadkomma teck-
1 Utom de här ofvan omtalade exemplen på djurornamentik i
mellersta Europa från detta tidehvarf, känner jag endast ett
ytterligare, nämligen ett i museet i S:t Germain tillhörigt beslag till en
svärdsslida, som enligt Müller a. arb. s. 54, not. 3, är prydt med
ett liggande djur. Detta stycke har undgått mig vid mina besök i
S:t Germainmuseet. — Jag bortser här från den allmänt förekommande
djurornamentik, som består i ändars och utsprångs omskapande till
djurhufvud. Om detta slag af djurornamentik skola vi särskildt tala
i slutet af denna afhandling.
2 Öfver 50 exemplar af denna typ äro kända i Norge enligt
Rygh, Norske Oldsager, anm. till figg. 228—266. I Danmark äro tre
kända, alla tre omtalade här ofvan. — Typen är således företrädesvis
norsk. Det bör observeras, att den ofvan fig. 15 afbildade fibulan
äfven på ytan har djurornament.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
