Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 SYEN SÖDERBERG. ATS 11: 3.
Dr Müller visar sig icke heller ega någon rigtig
uppfattning af sammanhanget, när han härleder de bandlika
djurens uppkomst från figurernas utförande med tråd och
perlor i guldarbetena eller när han beträffande
djurornamentiken i mellersta Europa säger, att det i synnerhet är
»den hyppigere Anvendelse af slyngede og flettede Baand
der giver Dyreornamentiken paa Fastlandet en særegen
Charakter» (a. arb. s. 52 och 56). Bandflätningarna äro
icke utmärkande för ett visst område, utan för en viss
tid, som är särskildt representerad genom rika fynd i
mellersta Europa. Och hvad de bandformiga
filigran-djuren beträffar, äro inga bevis lemnade, att de uppträda
tidigare än de på annat sätt utförda djurslingorna.
Begge de sistnämnde lärde hafva försummat uppfylla
den första regeln i all historisk forskning, nämligen att
fastställa kronologien. Resultatet af deras betraktelser
öfver folkvandringstidens djur ornamentik har derför icke
heller blifvit tillfredsställande.
Oaktadt allt hvad som skrifvits och publicerats om
de arkeologiska förhållandena under folkvandringstiden af
Tyskar och Fransmän, som äro i besittning af det hufvud-
denschmit, som först framställde sin åsigt 1851, fasthåller ännu
densamma. Se Handbuch, sid. 505. Han anför som bevis för stilens
Löga ålder ett fynd från en grafhög vid Wiesenthal i Baden, hvilket
innehöll saker af rent germansk karaktär, remändar med djurslingor
m. m. samt Skärfvor af det finaste romerska lerkärl. Det är på dessa
senare L. stöder sin mening att fyndet tillhör 5:te årh. Enligt min
mening är detta fynd icke äldre än 700. De romerska
lerkärlsfragmenten bevisa ingenting. I ett land, som så öfverflödar på minnen
från den tid, då Romarna innehade detsamma, kunna några Skärfvor
af ett romerskt lerkärl anträffas hvar som helst. Äfven om ett
romerskt lerkärl varit afsigtligt nedsatt i grafven, så kan det förut vara
hittadt i en romerk graf och af hittaren användt ånyo som grafkärl.
Germanerna voro stora grafplundrare, som icke skonade sina egna
stamförwanters grafvar, långt mindre grafvar, som voro hvilorum för
en befolkning af annan nationalitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
