Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1113. OM DJUKORNAMENTIKEN UNDER FOLKVANDRINGSTIDEN. 63
i en graf i närheten af denna stad. Dessa kors hänvisa
till en sen del af folkvandringstiden, då kristendomen
redan hunnit djupt intränga i folkets medvetande och
beherskade dess föreställningar1.
Gå vi norr om Alperna träffa vi först i Schweitz en
rad af fynd, som äro mycket upplysande för kännedomen
om 8:de århundradets stil. Dessa fynd omfatta utbytet
från ett mindre antal grafvar och grafgodset visar
alltigenom samma karaktär. De vigtigaste af dessa fynd äro:
Fyndet från Bel-Air i Lausanne, publiceradt af Troyon,
det från Elisried i Bern, publiceradt af dr von
Fellen-berg, samt det från Kaiser-Augst i Basel, publiceradt af
1 Dr Paolo Orsi har behandlat dessa smycken i en särskild
afhandling Di due crocette auree del museo di Bologna, Bologna 1887
(aftryck ur Åtti e memorie delia B. Depufazione di sioria patria per le
provinde di Romagna, III serie, Vol. V). Dr Orsi har med
öfvertygande skäl visat, att korsen äro longobardiska och icke gotiska.
Han kände 86, men jag har påträffat åtskilliga, som dr Orsi icke
omtalar. 12 äro afbildade i Orsis afhandling och 18 hos baron de
Baye, Industrie longobarde, pl. XIII—XV. Det kors, på hvilket
slingan fig. 23 förekommer, är afbildadt hos begge dessa författare; hos
Orsi är afbildningen dålig, gjord efter en kalkering, och de Bay es
afbildning föreställer korset från baksidan. Fig. 23 är efter min egen
teckning tagen 1890. Korset är funnet med två sporrar, som äro
belagda med silfver med utskurna figurer; dessa sporrar hänvisa till en
sen del af perioden. — Det är sällan man träffar någon fullständig
djurslinga på dessa kors. De bestå af tunnt guldbleck och äro
utklippta ur större stycken, i hvilka dekorationen inslagits med stämpel.
Vid utklippningen hafva ornamenten stympats. På det kors, från
hvilket vi hemtat üg. 23, är samma teckning upprepad flere gånger, men
endast en slinga är fullständig. — Äfven på andra daterbara
longobardiska föremål träffa vi djurslingor, nämligen på med silfver belagda
beslag af jern i fyndet från Testona (s. 15 not 1 a. arb. Tav. IV), samt
på ett museet i Brescia tillhörigt rembeslag af brons, afb. hos Undset
a. st. (s. 15 not 1) fig. 1. På den ena sidan förekommer på den runda
ytan på midten ett stående djur, som böjer hufvudet tillbaka och utan
tvifvel skall föreställa lammet. Denna bild är mycket grundt
ingraverad, så att dr Undset icke sett den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
