Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 STEN SÖDERBERG. ATS 11: 3.
äro formerna snart sagdt lika många som sjelfva
exemplen, och det vore utan ändamål att här upptaga
utrymmet med att beskrifva flere fall1.
Deremot vilja vi egna några ord åt de bandformiga
djurens detaljer, deras hufvud och lemmar. Ett studium
af dessa detaljer är isynnerhet derför af stort intresse,
emedan man påträffar dels drag, som visa sammanhanget
med den äldre periodens ornamentik, dels också i vidt
disk Oldkyndighed figg. 171, 172, 185. Nära denna står en annan
form, bestående af ett S- eller 8-formigt böjdt band, med djurhufvud
i begge ändar: Teckningar ur Statens Historiska Museum, h. 3, sid. 9,
fig. 30, Lindenschmit, Handbuch, fig. 381, Collection Caranda, pl.
XXVIII, fig. 2; på det ofvan sid. 63 not 1 omtalade rembeslaget i
Brescia förekomma också på hvardera sidan tvänne dylika djurslingor.
1 Det återstår dock en egendomlighet att omnämna. Vi sågo
vid beskrifningen af bilderna på knappen af Ulltunasvärdet (fig. 36),
att djurens lemmar öppna sig till lyckor, genom hvilka de
bandformiga kropparna äro dragna. Men man finner, att äfven de band,
som bilda djurens kroppar, delas och öppna sig, för att lemna
genomgång för andra band. Se t. ex. Teckningar ur Statens Historiska
Museum, h. 3, sid. 8, fig. 26 (Vallstenarumfyndet). Dr Müller (a. arb.
s. 73) anser detta vara någonting egendomligt för den af honom s. k.
gotländska gruppen af fornsaker. Så förhåller sig likväl icke. Den
i fråga varande egendomligheten har uppstått på grund af bruket att
framställa figurerna medels dubbla konturlinier (se t. ex. ofvan fig. 28).
Då hvarje liniepar kunde uppfattas som ett särskildt band, har man
begagnat sig häraf för att åstadkomma »entrelac»; och vi träffa denna
egendomlighet äfven på sydgermanska smycken: Lindenschmit,
Hand-buck, Tafel XXI, fig. 4 ( = Altertkümer u. h. F. III, V, 6, 2, ett
rundt spänne från Wurtemberg) och Rochat, Becherches sur les
anti-quitês d* Yverdon, pl. III, fig. 4 (på ett beslag till mynningen af en
svärdsslida). — Det råder visserligen en i ögonen fallande
skiljaktighet mellan ornamentiken hos Sydgermanerna och i Norden under slutet
af folkvandringstiden, och det kan på denna grund icke betviflas, att
de i Norden funna föremålen äro alster af en inhemsk industri. Men
skilnaden består icke deri, att man här i Norden haft några egna
ornamentsmotiv, men i den större fullständighet, klarhet och omsorg, med
ett ord i den bättre smak, som utmärker ornamenten på alstren af
nordbornas konstskicklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
