Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11:3. OM DJURORNAMENTIKEN UNDER FOLKYANDRINGSTIDEN. 83
skilda områden samma utpreglade typiska former, hvilka
bättre än någonting annat bevisa en gemensamhet i
ornamentikens utveckling hos de skilda germanska stammarna.
Det är klart att vi i en djur ornamentik, för hvilken
ett så enkelt motiv ligger till grund och som icke utan
på ett mycket aflägset sätt står i förhållande till naturen,
äfven af djurbildernas detaljer kunna vänta träffa endast
enkla, skematiska eller stiliserade former. Sålunda äro
djurhufvud, som äro bildade helt enkelt; af en krets, som
omsluter ögat och från hvilken käkarna.i form af två
flikar utgå, vanliga. I allmänhet äro väl dessa enkelt
byggda djurhufvud formade på fri hand utan att den,
som tecknat dem, efterbildat någon bestämd typ1. Men
en del af dem, nämligen de, hvilka hafva mycket långa
käkar, böra efter min förmodan sammanställas med sådana
äldre förebilder, som de, hvilka vi se på det fig. 21
afbildade fragment af en bågfibula, om hvars djurbilder vi
antogo att de voro degenererade gripfigurer (sid. 49, not. l).
Vi träffa dylika djurhufvud med långa käkar på söljan
fig. 26. På kanterna af beslaget och på tornen hafva
hufvuden vidt uppspärrade käkar; på midten af beslaget
äro de långa käkarna hopslutna för att omfatta ett annat
djurs kropp, ett ofta återkommande drag. Här träffar
man också en detalj, som erinrar om tydliga i den
germanska ornamentiken förekommande griphufvud. Dessa
äro nämligen ofta prydda med tvärband, som baktill
begränsa hufvudet och vid hvilka ögat stöder sig2. Detta
1 Bandformiga djur med dylika enkla djurhufvud utan något
karakteristiskt i formen se Stephens, Runic monuments, II, s. 561 (på
Skodborgfibulan); Lindenschmit, Älterthümer u. h. F. II, V, 4, 11;
Baudot a. arb., pl. X, fig. 13.
2 Redan i Vimosefyndet, som ingalunda är det yngsta af de
danska mossfynden, träffas ett så stiliseradt griphufvud, utskuret i trä,
Engelhardt, Vimose Fundet, pl. 16, fig. 13. Såsom prydnader för
utspringande ändar, för kanterna af söljbeslag och äfven af andra
föremål hafva dylika griphufvud varit i bruk ända till slutet af folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
