Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11: 4 OM FOLKNAMNEN GÖTAR OCL GOTER. 5
namen Mot zu schliessen (s. 192). hierdurch wird mir
nun, allen bedenken zum trotz, immer wahrscheinlicher,
dasz auch der name Guþans unmittelbar aus dem worte
guþ deus zu leiten sei, und die alten formen Fáàac und
Getæ ebendahin zielen. wie in Getæ und Gufans ware
das G in guþ, diesmal höchst begreiflich, keiner
lautver-schiebung verfallen,... Scheinen die Mot Atot, nun so
stammen auch die Guþans her von guf> und sind
einge-ständlich Anses^.
Dessa Grimms resonnemanger ega numera sitt största
intresse med afseende på den språkliga metod, som i dem gör
sig gällande. Den omständigheten, att en särskild
vederläggning af dem efter fyrtio år icke längre tarfvas, kan endast
i mindre mån drabba deras upphofsman såsom ett klander.
4. C. Lottner har i Kuhns Zeitschrift V (1856) sid.
153 —154, med fasthållande af härledningen från roten
gut gjuta, framstält en egen uppfattning af namnens
betydelse. Det fins, säger Lottner, i fnord. ett substantiv
goti m. hingst, egentl, »besprenger» med samma
betydelseutveckling som skt. vrshan tjur af vars »väta, utgjuta», grek.
äparjv manlig. Denna benämning »hingstar» begagnades
i öfverflyttad bemärkelse om »stridbara män», liksom i
sanskrit rshabha tjur, vyághra tiger, i slutet af komposita
betyder »furste», och fnord. jgfurr (ty. Eber) betyder »princeps».
Häraf kommer bruket af fnord. plur. götar gotnar »heroes,
viri strenui» och folknamnet Gutans. Hvad formen Gautar
beträffar, är den enligt Lottner uppenbart en sekundär
bildning, och Gautr såsom Odens binamn är egentligen själfva
folknamnet. Såvidt jag har sett, har Lottners mening
icke funnit några anhängare, utom Kremer, hvilken i sin
uppsats om germanska nominalcomposita i Paul-Braunes
Beiträge VIII (1882) sid. 447 förklarar med afseende på
densamma »diese etymologie steht fest.» »Die Goten
nann-ten sich »hengste», d. h. »besprenger», resp. wurden von einem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
