- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Elfte delen /
7

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 11: 4 OM FOLKNAMNEN GÖTAK OCH GOTER. <

pade, d. ä. gud. Detta är så mycket märkligare, som vi,
jämnte detta aktiva subst. Gautr, äfven hafva ett deremot
svarande passivt pl. subst, gotnar, som betyder både
menniskor, män, krigare och äfven folkslaget Göter, ty de s. k.
Möso-Götarne kallade sig sjelfve Gutans, hvilket således
rätteligen betyder: skapade varelser, menniskor, efter som
det direkte utgår från nämnda præt. part. pass. gutinn 1.
gotinn» (se Fyra Inträdes-Föreläsningar. Upsala. 1859. p. 76).

Samma uppfattning som Säve hyser Finnur Jonsson,
författaren af Index och senare delen af kommentaren till
Edda Snorra Sturlusonar, i det han öfversätter Gautr med
€reator (Tom. III. Hafniæ. 1887. Se Index p. 821).

Sannolikt har äfven Heinrich Zimmer velat tvekande
antyda väsentligen detsamma som Säve, då han i sitt
arbete, Die Nominalsufjixe a und a in den germ. Sprachen
1876, säger på sid. 57: »Altn. gautr Beiname Oöins: der
Giesser?»

Denna gamla, af Säve upptagna och från en ny
synpunkt (»giuta = skapa») utvecklade härledning af
folknamnen kan visserligen vid första ögonkastet förefalla
tämligen tilltalande. Men i själfva verket lider den af så
många och svåra brister, att den omöjligt kan erkännas
såsom riktig. För det första skiljer Säve fnord. Gautr
(Göta-namnet) från got. Gutans (Gota-namnet) såväl till
bildning som betydelse. Det senare skulle utgått från det
passiva participiet »gutinn 1. gotinn» och betyda »skapad»,
det förra däremot från det aktiva præteritum gaut och
betyda »skapare.» Det lider intet tvifvel, att namnen på
de båda närbefryndade folkstammarne böra tydas ur en
och samma princip, och det torde också numera få
antagas såsom ett säkert språkligt faktum, att båda
namnformerna härleda sig från olika kasusformer af ett
ursprungligen enhetligt böjningsskema (se härom nedan sid. 18).
För det andra har verbet gjuta i intet germanskt språk,
lika litet som dess motsvarigheter i de öfriga indoeuro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/11/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free