- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Elfte delen /
13

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 11: 4 OM FOLKNAMNEN GÖTAR OCH GOTER. 13

Om Gautigoth hos Jornandes, se Zeuss sid. 505 Anm.,
511 Anm.** : »Für Gautigos göth. Plur., und dies für
Gautos» (?); Müllenhoff, Deutsche Altertumskunde II. sid.
63 (mot Zeuss, flera hypoteser, ibland hvilka också
»Gautigoth für GautþioÖ.»!)

b. *gauto- i de germanska språken:

Fornisländska: Gautar pl. Götalands (Gautland)
innevånare. Af ingen betydelse är det en gång i sen tid
förekommande Gauta konungr för Alaricus rex Gothorum, i
isl. öfversättning af en latinsk legend (se Fritzner2 I. s.
566). I poet. språket står gautar pl. för viri, homines,
gautr sing. för vir, samt såsom tillnamn för Oden. I båda
betydelserna äfven Gauti m. af stam *gauton-.
Sammansatta personnamn Gautrekr, m. fl., adjektiv gauzkr.

Fornsvenska: östgiötœr, wœstgiötœr, göthar plur. (se
Rydqvist, Svenska Språkets Lagar II. sid. 199). Såsom
personnamn såväl Göte, som sammansatt Götstaver m. fl.
(se Lundgren, Spär af hedn. tro etc. sid. 7. i Ups. Univ.
Årsskrift. 1880. IV). Lundgren förkastar med rätta
tydningen af Götstaver ss. »Göts eller Odins staf».
Sannolikt har »staver» här betydelsen »spjut». På runstenar:
Kautr, Kauti.

Fornengelska: Géatas plur. förekommer, som bekant,
särdeles ofta i Béowulf. Namnet anses här af somliga
forskare beteckna Vestergötlands innevånare (detta har
varit den vanligaste uppfattningen, hvilken ännu fasthålles
af Müllenhoff, ten Brink, Sarrazin m. fl.), af andra syfta
på Jutarne i Norra Jutland (så redan Leo år 1839, och
i nyaste tid Fahlbeck, Bugge o. a.), se härom Pontus
Fahlbeck, Forskningar rörande Sveriges äldsta historia, i
Antiqv. Tidskrift för Sverige Del. 8. Nr. 2; Ten Brink,
Beöwulf Untersuchungen sid. 196 följ.; Erdmann, Die
Ängeln sid. 52 följ. I konung Ælfreds fornengelska
öfversättning af Bedas Historia ecclesiastica gentis Anglorum,
Lib. I. cap. 15 står Géatum (dat.) otvifvelaktigt för Jutis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/11/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free