Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 AXEL ERDMANN. ATS 11: 4
Att de båda formerna *Gauto- och *Guto- (Guton-)
på det närmaste sammanhänga med hvarandra, så att de
ursprungligen varit delar, d. v. s. stått i olika kasus, af
ett och samma nominalparadigm, samt att deras
afljudsförhållande au: u beror på det olika accentläge, som
förefans i olika kasus, torde numera, såsom ofvan sid. 7
redan antydts, kunna betraktas såsom ett säkert faktum,
hvarom alla germanister äro ense; jfr t. ex. fornisl.
præ-teritum g nut sing.: gutum plur. o. s. v.
Göta-namnets böjning var naturligtvis o-stammar nes
vanliga. Got a-namnets böjning var äldst svag, såsom
/z-stam, och denna är längst bevarad i de sammansatta
formerna. Jordanes skrifver alltid Ostrogothœ pl. och
Vesegothœ 1 pl., hvilket visar på gotisk nom. sing. -a,
således n-stam. Denna Singularis finnes i Ostrogotha, den
östgotiska stamfaderns namn, hos Jordanes; äfven nom.
sing. fem. Ostrogoto, af <m-stammen, egentligen
»östgotiskan», såsom namn på en dotter af Theoderic. Hos
det gotiska folket själf kvarlefde således den svaga
böjningen i sammansättningarne, ehuru de klassiska
författarne tidigt ombildade dessa i analogi med den enkla
namnformen (se Wrede sid. 46 följ., Sievers, Got. Sprache i
Pauls Grundriss I. sid. 407). Denna synes tidigt hos
Goterna ha öfvergått till stark böjning, stam *guto-; i stället
för nom. plur. *Gutons (jfr ofvan sid. 14. Gutones o. s. v.
och got. gutanio sid. 16) kom nom. plur. *Gutos i bruk
(se Wrede och Sievers å nyss a. st.). Denna böjning
föreligger dock icke faktiskt i någon gotisk form, ty got.
gutpiuda kan ej anföras såsom bevis för densamma. I
de vestgerm. språken råder n-stam, se de forneng.
formerna sid. 16. I de skandinaviska är n-stammen äfven
bevarad, ehuru i folknamnet den vanliga öfvergången
1 Se om detta namn Zeuss sid. 406 följ. Sievers, Got. Sprache
i Pauls Grundriss I. sid. 408 not. 3. Wrede sid. 48 not. 7. Heinzel,
Ostgotk. Heldensage sid. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
