Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 AXEL EKDMANN. ATS 11: 4
Danubium et limitem Pannoniæ usque in Oceani littoribus,
custodiente Deo dominatio nostra porrigitur», se Zeuss
p. 357, 387, 501, Seelmann, Jahrb. d. Vereins f.
neider-deutsche Sprachforschung. XII. 1887. sid. 56; jfr Ten
Brink, Beöwulf Untersuchungen sid. 207. Erdmann, Die
Ängeln sid. 40, där annan litteratur är citerad).
Venantius Fortunatus: Euthio, i ett panegyriskt
poem till konung Chilperic (omkring 580): Quem Geta,
Vasco tremunt, Danus, Euthio, Saxo, Britannus, Cum
patre quos acie te domitasse patet (se Zeuss sid. 501. Ten
Brink, a. arb. sid. 207).
Beda (i första hälften af åttonde årh.): Iutœ pl. (gen.
lutarum) (Historia ecclesiastica gentis Anglorum Lib. I,
cap. XV: De lutarum origine sunt Cantuarii et
Victu-arii, hoc est, ea gens quæ Vectam tenet insulam, et ea
quæ usque hodie in provincia Occidentalium Saxonum
lutarum natio nominatur, posita contra ipsam insulam
Vectam, se Monumenta historica Britannica, vol. I. p. 120).
Iuti pl. (gen. lutorum) med särskildt afseende på’
Jutarne i Wessex, i Hist. eccl. Lib. IV, cap. XVI.
Adam af Bremen: Juthœ pl. (De situ Daniæ cap. 221:
primi ad ostium Baltici sinus in australi ripa versus nos
Dani, quos Juthas appellant, usque ad Sliam lacum
habi-tant, se Zeuss p. 501).
Danska krönikeskrifvare: Juti, Jutones, Jutenses.
Det gotiska (snarare vest- än östgotiska)
personnamnet Eutharicus, (äfven Eutaricus, Eutericus,
Ehuderi-cus) torde också vara att ställa hit. Wrede (Sprache d.
Ostgot, sid. 67) anser att Eutha- är = fno. joþj proles, dibarn;
1 Till denna stam har det germanska folknamnet Juthungi,
Vouftouyyoi (se Zeuss sid. 312 med noten. Bugge, Arkiv VIII sid. 22)
blifvit fördt (se Grimm, G. JD. Spr. sid. 500); jfr fno. lupingan (på
Reidstadstenen), fht. mansnamn Eodunc o. a. Wimmer framhåller dock
(se Runenschrift, sid. 211 not. 1; jfr dock sid. 222) att i fnord.
inskrifter med den längre runraden þ och å ha olika tecken, hvarför
IupingaR vittnar mot den nämnda etym ologi en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
