Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 11: 4 OM FOLKNAMNEN GÖTAR OCH GOTER. 33
icke vara något skäl, att frångå den vanliga uppfattningen,
enligt hvilken lat. aud-ere, aud-aæ höra tillsammans med
lat. avere, avidus (af *aves-do-, jfr frigidus af * friges-do-,
se Stolz, Latein. Grammatik § 41,1. 64,3. 77,4. i Iwan
von Müllers Handbuch d. klass. Altertumswissenschaft IL).
Betydelseöfvergången från »lysten, begärlig» till »dristig,
djärf, tilltagsen» är lätt att fatta.
Utvidgning af en rot med s. k. determinativ ieu. d.
germ. t är, särskildt i latinet och de germanska språken,
mycket vanlig, t. ex. lat. clau-d-ere, mlty. sluten, fht.
sliozan, ty. schliessen: lat. davis, grek. dor. xÀatç
nyckel o. a. (jfr. Persson, Wurzelerweiterung p. 41 följ. i
Upsala Univ. Årsskrift. 1891. IV). Med afseende på
vokalförhållandet mellan de germanska grundformerna af
Göta-, Göta- och J ut a-namnen kunna talrika säkra
analogier anföras, t. ex. got. ga-laubs dyrbar : got. ga-lubs
id. : got. liufs (liuba-) = germ. *g-auto-\*g-üto-i*euto~;
fno. nautr m. deltagare, kamrat <*(ga-)nauto- : got. nuta m.
fiskare, <*nüton- : fno. njötr m. qui utitur, possidet (i
poet. språket) <*neuto- (alla hörande till got. vb. niutan,
naut, nutum) = *g-auto : *güton-: *euto-; got. g aum jan, fno.
geyma, fe. (for~)gyman : fsax. ia,r-gumdn = germ. *gauto- :
*güto~; lat. aud-aæ : germ. % euto- = lat. taurus : germ.
* steuro-, *þeuro~† fht. stior, ty. Stier, fno. pjorr tjur o. s. v.
Grundbetydelsen hos de tre germanska
folknamnen är därför enligt min mening »de djärfva, modiga»,
och de tillhöra sålunda den talrika kategori af
germanska folknamn, hvilken betecknar en utmärkt andlig
egenskap hos folket. Såsom andra exempel på denna kategori
må anföras: Friser »de vågsamina, djärfva», Thyringar
»de tappra, modiga», Teutoner »de mäktiga» o. a. (se
Erdmann, Die Ängeln sid. 83 följ.). Särskildt förtjänar det
att framhållas, att de två hufvudgrenarne af G o
ta-stammen buro binamn af liknande innebörd, Vest goterna
(i latinsk form:) Balthi och Balthœ »de djärfva» (got. balps
Antiqv. tidskrift. IJ: 4. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
