Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 ^ AXEL EKDMANN. ATS 1114
i
djärf), Östgoterna Amali och Amalœ »de raska,
outtröttliga» (enligt den vanliga tolkningen).
Från den nu utvecklade åsigtens ståndpunkt är det
lätt att förstå, huru Oden kunde få binamnet Gautr,
hvilket jag sålunda fattar i en helt annan betydelse än
Mogk, Pauls Grundrissl, sid. 1082. Likaså får det
appellativ! ska bruket i den fornnordiska poesien af såväl
Göta-och Göta- som Jwta-nainnen (i en speciel form, hvilken
icke längre begagnades i folknamnet) sin naturliga
förklaring. Detta bruk har utgått från ordens äldre
appella-tiva betydelse; fno. gotnar pl., ytar pl. krigare, män (i
poesien), egentl, »de tappra, hjältar», äro att jämföra med
fnord. br agnar pl., skatnar pl. i samma bemärkelse;
brag-nar egentl, »de höga, yppersta», jfr fno. brage m. »den
bäste, yppersta»; skatnar egentl, plur. af fsve. *fno. skate
m. spets; jfr i afs. på betydelsen lat. proceres pl., skt. -çrnga
i andra ledet af personnamn af çrnga n. spets, topp.
Resultatet af den nu gjorda utredningen kan
sammanfattas sålunda: de tre folknamnen, sve. Götar, fnord.
G antar, sve. Goter, got, *Gutans, *Gutos och sve. Jutar,
fnord. Jötar äro komna af en germansk ordstam, hvilken
i form och betydelse motsvarar lat. aud- i aud-ere,
aud-ax, och i Juta-namnet föreligger enkel, i Göta- och
Gota-namnen sammansatt med germanskt g-preiix.
Götar, Goter och Jutar äro således »de djärfva,
modiga».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
