- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tolfte delen /
9

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 12: 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 9

Uppsökande af naturens skönheter torde svårligen
kunna påvisas från den äldre isländska literaturen; man
eger nämligen ej rätt att med Lüning (Die Natur,
ihre Auffassung und poetische Verwendung in der
ait-germanischen und mittelhochdeutschen Epik s. 251) uti
det flere gånger t. ex. i þrymskviöas »patriarkaliska
idylliska» teckning af þrymr (str. 6) påträffade
uttrycket sit ja á haugi, sitta på kullen, finna yppadt ett
afsigtligt njutande af naturens skönhet. Ett sådant
framträder först i en mera reflekterande tid och bör väl
hufvudsakligen betraktas ur rent literär synpunkt. De
skrifter, der det omtalas, äro antingen öfversättningar
eller tillhöra så sen tid, att man eger rätt att förmoda
romantiskt inflytande. I Friöþiofs saga, kap. 13, påträffas
följande ställe, som anförts af Lüning i dennes arbete
(s. 2521): konung Ring säger till sina män och till
Frithjof: jag vill, att I faren ut i skogen med mig i dag,
att vi må roa oss och betrakta det vackra landskapet2.
I denna passus finner jag ett ytterligare bevis till de
öfriga om Friöþiofssagans sena affattningstid. Ordet
skemtan hänvisar just till det stående uttrycket i
öfversättningarna. Så omtalas i den samling franska sånger
(Lais af Marie de France), som Håkon Håkonsson lät
öfversatta på prosa, känd under titeln Strengleikar eller
LjöÖabök s. 49 (i Keysers och Ungers edition 1850), en
drottning, som med sina mör gick at skemta ser i en

1 Svårligen torde Lüning vinna någon anslutning för sin
uppfattning af Frithiofssagan såsom så synnerligen gammal; den herskande
åsigten uttalas af Mogk {Grundriss der germanischen Philologie II, 1,
s. 132), enligt hvilken sagan »ist ein junges Erzeugniss aus dem
14 Jahrh.»

2 Vilek, at pi<S farib ut á skog i dag meb mêr, oss til skemtanar
ok sjá †agrt landsteg.

3 Fara á skog at skemta sêr förekommer också Fornaldars♀gur
Norbrlanda II, 417 (Thorsten Vikingssons saga); jfr fara á hnotskög
at skemta sér, Njála kap. 87.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/12/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free