Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 13
bo der, hvarest allt var betäckt med skog ända in till
boningshusen och man ingenstädes kunde se färdemän,
om de ock ämnade sig till gården1. Spelade natursinnet
någon roll vid valet af en högland boning, har det
sannolikt varit utsigten öfver dalen och sluttningarna, som varit
bestämmande.
Hvad Geijer yttrar i sin afhandling om den
nordiska folkvisan rörande Nordbons förhållande till naturen
i allmänhet, gäller särskildt de vilda, sublima,
förkrossande scenerierna, som tyckas hota med en plötslig
förstörelse: »Menniskan har ej fått hvila vid naturens sköt
med barnslig tillförsigt och njutning, såsom vid sin moders
bröst. Derföre ställer hon sig mot den såsom makt emot
makt, ja, rättare sagdt, såsom ande emot ande»2. Så har
äfven den nordiska sagan befolkat de hemlighetsfulla bergen
med gudars och menniskors fiender, jättarne, eller, som
de ej så sällan i den norröna skaldepoesien benämnas,
bergsgudarne. I dem hade mythen en gång
personlig-gjort de förhärjande naturkrafter, som uppenbarade sig i
den klippiga ödemarken. Såväl i den äldre diktningen,
hvilken talar om jättemör, som begåfvo sig till berget3, om
’gygens’ klippstödda gårdar4, som ock i den senaresagan
framträder tydligt, att jätten tänktes vara klippans
inbyggare5. För att anföra exempel från sagan, benämnes i
Grims saga Loöenkinna6 en jättemö Hrimnis dotter från
Håfjall och i Orvar Odds saga talas det om hexor, som
ropade ur fjällen7.
1 Hvi hann vildt par helår land eiga, er allt var. skögi vaxit a
husum heim ok mátti hvergi sjá mannaferhir 7 pott at gardi †œri.
2 Geijer, Samlade Skrifter 3, s. 361.
3 Er til hj args gengu, HarbarÖsljoö 23.
4 Grjöti studdir garbar, Helreiö Brynhildar 1.
5 Heibrekr, þörsdrápa 17.
6 Fornaldarsqgur Norftrlanda 2, s. 145.
7 Er mik ur fjçllum flçgb kçlludu, ibid. s. 186.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
