Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 29
svann ej solen, då dagen var kort1. Solen hade ju för öfrigt
en plats i Germanernas pantheon. Då en renare gudstro
trängde sig fram, hette det, att man trodde på den Gud,
som hade skapat solen, liksom äfven uti skaldespråket
den vanligaste gudskenningen var den, som betecknade
Herren såsom solkonungen2. Uti helgonasagan heter det
på ett ställe (HMS II s. 230): om den bör dyrkas, som
gör det största gagn, då bör man förvisso tro på solen,
som lyser hela verlden och värmer jorden, så att gräs
kan gro. På ett synnerligen skönt sätt framträder
kärleken till solen uti Landnámabokens berättelse om
lagsagomannen Torkel måne (s. 38). Denne, som säges hafva
varit den i moraliskt hänseende ypperste af alla hedna
män, lät enligt sägnen i sin dödsstund bära ut sig i
solskenet och anbefalde sig i den Guds hand, som hade
skapat solen3. Märkligt är hvad Snorre4 förtäljer om
Olof den heliges uppträdande mot Dalagudbrand och dennes
män. Den fromme konungen låter solen beteckna den
högste Guden, då han vill framhålla dennes makt gent
emot böndernas Thorsbeläte, på samma gång han
visserligen begagnar sig af soluppgången för att afvända
motståndarnes uppmärksamhet från attentatet mot bilden.
Olof säger: »blicken nu mot öster, der far nu vår Gud
fram med mycket ljus»; då gick solen upp och alla
bönderna sågo åt den5. Af största betydelse äro dock
Nordbornas föreställningar om det andra lifvet såsom ett lif
uti idel ljus för den rättrådige. Det är ju möjligt, att
1 pviat par gekk eigi sol af um skammdegl.
2 Tiggi solar, gramr solar o. s. v.
3 Lét sik hera i solargeisla i banasött sinni, ok fål sik á hendi
peim gubi, er selina liaj&i skapat.
4 Olafs Saga hins helga kap. 119.
5 Litit per nu til ok set i au str, par †err nu gud värr meb Ij ost
miklu. på rami upp söl ok litu bœndr allir til sölarinnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
