Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 33
här anföra ett mycket belysande exempel, hemtadt från
modern tid.
Björnstjerne Björnson har i början af sin utmärkta
berättelse Synnøve Solbakken följande namnförklaring. Han
säger: »I en stor Dal kan der være et till alle Sider
frit-liggende, höjt Sted, som Solen bærer Straaler paa, fra det
den gaar op til den falder. Og de, som bor tættere under
Fjældene og sjældnere fåår Sol, kalder da hint Sted en
Solbakke»1. Det ligger någonting rörande i detta drag,
hvilket tyckes hafva haft sin motsvarighet äfven i den
nordiska forntiden. Uti Eddan finna vi namnet Sölfjçll,
(Helgakviöa Hundingsbana I strof 8). Solar fjäll påträffas
i Landnámaboken (s. 206). Uti Norge var det redan i
fordomtid vanligt, att gårdar fingo sina namn efter solen.
Från Munchs förut citerade arbete har jag’ antecknat tio
Solheimr eller Sölheimar (namnet finnes äfven på Island
enligt Kålund), åtta Söiberg, två Solbrekka, ett Solastadir.
I Diplomatarium Norvegicum omnämnas dessutom ett
Solhaug(r) och ett Sollid. -Mánasetr, hvilket gårdsnamn
anföres af Munch, tyckes vara temligen isoleradt.
Björnson har tvifvelsutan rätt angifvit grunden till denna
namn-gifning. Det är samma naturföreteelse: en solbelyst
bergstopp, i den skuggiga dalen representerande, om jag så
får uttrycka mig, solen sjelf, hvilken ej synes, det är
denna samma, som gifvit upphof till den nordiska
folksägnens uttryck, att solen först helsar god morgon på
fjället2; det är äfven den, som skalder så ofta besjungit
t. ex. psalmförfattaren Kingo: »Nu rinder Solen op Af
Østerlide, Forgylder Klippens Top Og Bjergets Side».
Ännu återstå åtskilliga synpunkter att beakta, då
det gäller frågan om den norröna forntidens natursympati.
Närmast företaga vi en liten undersökning om dygnets
stunder och Nordbons förhållande till dem.
1 Björnsson, Fortœllinger I s. 135.
2 Se Bondeson, Halländska Sagor s. 3.
Antiqv. tidskrift. 12: 1. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
