Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: >
Da Sigrdrifa uti fornsången helsar Dagen och Dagens
söner, frambär hon på samma gång en hyllningsgärd till
Nattens gudom (Sigrdrifumál strof 8). Äfven eljes säges
Natten tillhöra de högre väsendenas antal (Vafþrüönismál
strof 25). Enligt Alvissmál (strof 31) benämndes den mörka
delen af dygnet utaf alfer och dvergar med så poetiskt
sköna namn som sömngamman (svefngaman) och
dröm-binderskan (draumnjçrun). Allt detta har ju sin betydelse
och torde i någon mon berättiga, äfven hvad Nordens
sägner angår, Rydbergs1 skarpa protest »mot den på
apriorisk natursymbolik hvilande föreställningen, att natten
skulle representera det onda». Men å andra sidan måste
det fasthållas, att för en senare tids uppfattning natten
allt mer blef identisk med mörkrets tid, den tid, då de
onda makterna fritt kunde drifva sitt spel. Den
uppfattades enligt den historiska sägnens vittnesbörd ej längre
som den ambrosiska, om hvilken Grekernas skalder sjöngo,
den var snarare det förskräckliga dunklets tid och hade
i denna bemärkelse namnet grima2, hvilket den mångvise
dvergen säger brukas af ginnregin eller vanerna. Så talar
Egill i Sunatorrek (strof 18, Wiséns upplaga) om den
oroliga natten (dro grima)*. Nattliga spökhistorier äro
ett favoritämne i den senare isländska vitterheten, men
äfven i den s. k. poetiska Eddan heter det: »alla döda
gastar varda om natten starkare än om de ljusa dagarne»:
verba oflgari
allir á nottum
daubir do/gar (mœr)
en um däga Ij osa*.
1 Undersökningar i germanisk mythologi II, s. 49.
2 För så vidt som denna benämning anses stå i sammanhang med
grima = skråpuk, mask, hölje i allmänhet; se Vigfüsson.
3 Jfr Löning, Die Natur s. 50.
4 Helgakviöa Hundingsbana II str. 51. Att döma af versens
knaggliga beskaffenhet äro raderna måhända en senare interpolation.
Folktron återges i alla händelser ypperligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
