Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 THEODOR HJELMQVIST. ATS. 12: 1
hurusom asken var trädens konung, och Yggdrasill,
verldsträdet, säges vara en härlig ask. Äfven på ett ställe i
Strengleikar (s. 17) framstår asken som ett heligt träd.
Om örternas skönhet, särskildt uppmärksammad i den
romantiska diktningen, kan jag hänvisa till den
föregående framställningen af landskapsidealet. Jag vill
påminna om, att fagra gräs omtalas i t. ex. Heilagra manna
Sçgur1.
Vidare torde ortnamnen kunna gifva åtskilliga
upplysningar i denna fråga. Det är efter all sannolikhet ej
utan sin betydelse att, för att välja ett närstående exempel,
uti Skåne ganska ofta ortnamn med förstafvelsen lind
förekomma2. Falkman3 omnämner: Lynderyth,
Linde-kulla, Linneslätt, Lindby, Linnebjäret, Linneboda,
Lindeholm, Lindholm, Lindhult (sex fall), Lindestoff the,
Lindestorpet. Här bör dock märkas, att åtskilliga af de anförda
namnen förmodligen förskrifva sig från nyare tid;
dessutom må man komma ihog, att sammanblandning ej sällan
egt rum mellan ljung- och Und-,
I Norge tyckas ortnamn med begynnande lind ej hafva
varit fullt så vanliga. I Munchs arbete påträffas:
Lin-diáss (flere gånger), Lindheimr, Lindanes, Lindihöll,
Linda-hryggr. Lindebrekka och Ljindemark har jag dessutom
funnit i registren till Diplomatarium Norvegicum. Namn
på begynnande ask-, ek-, björk-, hägg- o. s. v. förekomma
äfven. Så hos Munch Askheimr, Askvikr, Bjarkeng,
Birki-holt, Eikrheimr, Eikimor, Eikines, Eikiland, Furudal,
Furu-setr, i Diplomatarium Norvegicum (utom de anförda)
Bjark-ey, Bjarknes, Birkedal, Eikeby, Eikebjerg, Furenes, Heggs-
Hegglieimr, Hegglid, Reyneberg. Från Kålund kan
1 I s. 693, Fjäll vaxit meÖ fçgrum grçsum.
2 Som docenten Söderberg för mig påpekat, har redan prof.
Steenstrup (Indledning i Normannertiden s. 182), åberopande sig på uttryck
folkvisan och danska ortnamn, framhållit förkärleken för linden.
3 Ortnamnen i Skåne s. 212.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
