Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: 1
sagan och Gylfaginning (se »formáli»), att gudarne voro
förgudades historiska personer. Äfven i denna
uppfattning ingår ett sanningsmoment. Man har dyrkat
förfäderna, man har af berättelser om ursprungligen
verkliga bragder, skapat en hjeltesaga, som sedan smält
samman med gudasagan. Men i det stora hela är denna
teori förfelad genom sitt misskännande af fornqvädena
såsom barn af den diktande fantasien1.
Den kristna religionsforskningen har äfven i Norden
betonat, hvad den vill och måste antaga, att i de
hedniska gudalärorna skimra brutna strålar af en fördold
sanningssol, af den allmänna uppenbarelsens ljus. Så t. ex.
vill den, såsom Rosenberg2 skönt säger, gerna tro, att i
»Alfadertanken (sådan den framträder i Vçluspá och
Hynd-luljáö) dœmrer en Leuning af den Mennesket oprindelig
givne Aabenbaring, liv or af noget findes i alle
Hedningereligionen.
För att nämna ännu en teori om mythernas
utbildning, har Max Müller, som för öfrigt anser, att de
hedniska religionerna i allmänhet nedsjunkit från
mono-theism till polytheism, framhållit språkkänslans inflytande
vid mythdaningen8. Denna sida af »språkets makt öfver
tanken» omtalas ock i Tegnérs arbete af detta namn, der
det bland annat heter (s. 71): »våra egna germaniska
förfäders gudatro var till en mycket väsentlig del uppbyggd
på grundvalen af rent språkliga genusreglor». Som man
lätt finner, vidrör denna teori dock icke den egentliga
uppkomsten af mytherna; den snarare söker besvara den
frågan, hvarför, då en myth uppkom, den gestaltade sig
så och ej annorlunda, och söker i språkliga förhållanden
ett svar på detta spörsmål.
1 Se Wisén, Odén och Loke s. 4.
2 Nordboernes Aandsliv I 152.
3 Den s. k. polyonomasien (mångnamnigheten) säges hafva spelat
en stor roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
