Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 51
Fjçlsvinnsmál, hvilken för öfrigt är känd för de
svårigheter, den förorsakat sina tolkare. En lösning t. ex., som
lemnas af Lysander1, är den, att Svipdagr betecknar den
under Nordens midsommar ständigt jorden famnande dagen,
som under namnet Vindkall anmäler sig vid vårens
början såsom älskare hos Menglöd (jorden). Rosenberg2
förmenar, att man i denna dikt eger en bild »af vårens
kamp mot vinterkölden för att frigöra jordens
fruktbarhet». Namnen Vindkaldr, Várkaldr, Fjçlkaldr tyckas ju
gifva någon anledning till en natursymbolisk tolkning;
här är dock att märka, att på senare tid Rydberg sökt
ådagalägga Fjçlsvinnsmáls sammanhang med öfriga myther.
Mot hans bevis hafva emellertid anmärkningar framstälts.
Man måste alltså utgå från omisskänliga, bestämda
antydningar i mythiska dikter, hvilka icke strida mot
dessas allmänna karaktär, om man skall kunna ernå säkra
resultat i dylika frågor; i motsatt fall, d. v. s. om man
helt och hållet följer sin egen ingifvelse, råkar man i
samma villfarelse som de nyromantiske skalderna3 i början
af detta århundrade, hvilka snarare omdiktade mythologien
än de tolkade dess historiskt gifna källor.
Vi ha förut anmärkt, att i den historiska tiden de
mythiska gestalterna i allmänhet tyckas hafva lösgjort
sig från sin naturliga bakgrund och framstå uti
sjelfständig tillvara. Detta gäller dock icke alla. Några af
dem äro ännu i våra källor oskiljaktigt förenade med sitt
element; den mythiska skildringen och naturskildringen
smälta oskiljaktigt tillsamman. Det torde vara skäl att
här något närmare vidröra denna företeelse, såsom en
inledning till redogörelsen för naturskildringarna i den
1 Faust s. 54.
2 Nordboernes Aandsliv I s. 252.
3 Ljunggren, Svenska Vitterhetens Häfder IV s. 16 och s. 251
ff., der Atterboms kostliga anmärkningar till Skaldarmal (sic!) anföras
i utdrag. De gälla den inre konstruktionen i hyperboreismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>