Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: 1
Jordens krets (kringla heimsins) tänktes omsvallad af
det brusande hafvet. Den var omhvärfd af den
bullrande oceanen1. För Nordbons åskådning var jorden
framför allt den grönskande, den alltid gröna (igrœn),
såsom hon heter i Alvissmál (strof 11). Det gröna landet
eller jorden är ett stående uttryck, såsom vi redan sett i
det föregående2. Uti lagspråket talas det om den gröna
torfvan, som möter hafvet3. Såsom härd för den spirande
växtligheten kallas jorden »den groende» (gröandi,
Alvissmál str. Il) och då man uti det förbannelseformulär, som
innehålles uti det s. k. Griöamál (Islendinga Sçgur II, 380
if.) eller Trygöarmál (Grágás I s. 205) ville med en allmän
bestämning karakterisera jorden, valdes just verbet gro:
»så vidt som jorden gror», jçrÖ gr ær. Hon var ju den
mångnyttiga4.
Det grönskande gräset och jorden voro
sammanknippade för skaldens fantasi. Uti Vçluspá (strof 6) betonas
uttryckligen, att före verldsskapelsen gräs fanns ingenstädes
(gräs hvergi); då solens strålar uppvärmt salens stenar,
nämnes det särskildt, att jorden bar gröna örter5. I den
af kristna föreställningar påverkade literaturen framställas
grönskan och blomsterprakten såsom en jorden höljande
skrud. Detta framträder isynnerhet vid skildringen af
1 Gjálfri kringdr, om vindarnes botten i Markus Skeggjasons sång
till Erik ejegods ära, str. 3; gjálfri Içgdr, Hkr. Olafs Saga hins helga
kap. 186 i en dikt af Sighvatr. Jfr Solsångens uttryck järoar skip
str. 77.
2 Jfr vidare grœnt land, Olafs drápa Tryggvasonar ed. Gullberg,
strof 23, grœnt lád, Morkinskinna s. 199, green grund, i en visa af
Pf)lverkr Arnörsson Hkr. Saga Haralds haröráöa kap. 24. Uti Lilja
(strof 37) säges Treenigheten ha uppenbarat sig á grœnni grundu.
Jfr Meiiinus Spa, stroferna 25, 32, 48.
3 par sem sœrr møtesc ok grøn torva, äldre Gulathingslagen s.
13, 59 o. s. v.
4 Sjá in fjqlnyta fold, Sigrdrifumál str. 9.
5 på var grund, groin grœnunt lauki, Vçluspá str. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
