Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12! 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 77
þruönismál str. 45) ocli om lunden Glásir med de
guldskimrande lofven, som stod vid Valhall (Skáldskaparmál str. 36):
Glásir stenar
mea gullnu laufi
firir Sigtys sçlum.
»Glasir står med gyllene löf vid segergudens salar». Man
erinras om den sköna benämning på en skog sunnbearo
eller den soliga, som förekommer på ett ställe i den
angelsaksiska Phœnixdikten (v. 33 i »The happy land», Sweet,
Änglosaxon Bender). Solstrålarnes lek bland bladen tyckes
gifvit upphof till detta namn. Lüning, som ej
framhållit »sunnbearo», anför (s. 144) ett ställe i Notkers
öfversättning af Martianus Capella, hvilket sluter sig till hvad
förut anförts och särskildt belyser den nordiska diktens
uttryck. Der heter det: »solskenet ger åt skogen gyllene
färg (démo iválde gibet iro [solens] skimo goldfáreica).
Samme författare fäster med rätta uppmärksamheten
på den »poetiska skönhet», som ligger i Gudruns ord, då
hon, erinrande sig sin glada ungdomstid, säger, att hon
och hennes bröder lekte mången lek och vuxo upp i
lundén1.
I den angelsaksiska diktningen tecknas sumptrakten
såsom en synnerligen vederstygglig nejd (se Lünings anf.
arb. s. 251). Äfven på nordiskt område berättas det i
den unga Guörunarkviöa III strof 10 om det stinkande
träsket {myrr ful). För öfrigt är det ju bekant, att i de
kristna berättelserna de osaliges hemvist ofta framställes
såsom ett djupt, stinkande träsk, en pyttr (Marin Saga
s. 905).
Jag öfvergår nu till att något tala om skildringarna
af fjällnaturen. Äfven här måste min framställning i viss
mon suppleras af det, som förut anförts i annat
sammanhang. Vi hafva sett, att den vilda bergsnaturen ej kan
sägas ha utgjort Nordbornas landskapsideal, ett faktum,
1 Lékum leik mar gån ok i hindi 6xum} Atlamál str. 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
