- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tolfte delen /
88

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

#8 THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: 1

Hafvet blef äfven benämndt efter sina invånare, efter
hafsdjuren och sjöfoglarne. Bland de förra nämnas de
väldiga hvalarne, bland de senare de vackra svanorna
oftast. Som exempel må anföras: viÖblinda galtar svalteigr (se
anm. 2 föreg, s.), vçgnu krynslöÖ eller delfinens sorlande väg
(Olafs dräpa Tryggvasonar ed. Gullberg str. 13), hvalmœnir
eller hvalens takås (Refr i Skáldskaparmál kap. 25),
àl-heimr eller ålhemmet (Alvissmál str. 25), angsbüÖ eller
fiskens bod (Skáldskaparmál kap. 3), svanvangr eller
svanens fält (Sighvatr Hkr. O. H. kap. 92), svanteigr eller
svanens teg (Njála kap. 47), svanabrekka d. v. s. svanornas
sluttning (Friöfjofs Saga str. 8), máva mœrr eller
måslandet (Brage, Skáldskaparmál kap. 69; jfr máva heiÖr
Viglundar Saga s. 88). I den fornengelska diktningen påträffas
närbeslägtade kenningar såsom hronràd, hvalfiskens väg,
svanràdy mœves êdel, måsens odal, Jisces êdel o. s. v.
(se Lünings anf. arb. s. 91). Lüning finner i de anförda
benämningarna ett starkt bevis för satsen, att hafvet
betraktats som de nämnda djurens »slägtarf» och att så till
vida menskliga förhållanden blifvit öfverflyttade på den
förnuftslösa naturen. För den norröna naturbetraktelsen
drager Lüning samma slutsats af uttrycket arf v Fjçrsunga
(Helg. Hund. II str. 19), som han öfversätter »Erbe der
Fi-sche». Denna tolkning torde emellertid på grund af
sammanhanget vara tvifvel underkastad. Möjligen har Lüning
inlagt för mycket i uttrycket êdel.

Jag öfvergår nu till en redogörelse för de färger,
som af de norröna skalderna tillades hafvet. De äro ganska
många, något, som tyckes bevisa, att man haft skarpt öga
för vattnets olika skiftningar. Hafvet var framför allt »det
blå landet», »den blå vågen»1. »Det blå hafvet» omnämnes

1 Bláfold, blámœrr, Lex. Poet.; bláland. Kormaks Saga str. 56;
blárQst Guthormr Sindri, Hkr. Saga Hákonar gööa kap. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/12/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free