Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: 1
Lüning (anf. arb. s. 96) anmärker med rätta, att
skeppet, ehuru ett menniskoverk, dock oskiljaktigt fogar
sig till den bild af hafvet, som vår fantasi skapar sig.
Det är derföre lämpligt att i detta sammanhang äfven
något beröra de bilder, som i den norröna diktningen
beteckna fartyget än som en snabb häst, än som en fogel
med utspända vingar.
Homeros säger i sin Odyssé (IV, v. 708—9) om
skeppen, att de för menniskorna blifva till hafshästar:
áé(vTJeç) åXbç L7ü7üoi
àvdpáoi ylptovTOLi
På ett annat ställe (XIII, v. 81 ff.) jämföres galejan med
ett sporradt hästspann. Motsvarande bilder finna vi både
i fornengelsk och fornnordisk diktning. I angelsaksiska
poem möter man sådana uttryck som sœmearas,
ydmea-ras, sundhengest, vœghengest m. fl.1. Från Eddasångerna
ha vi redan anfört stagstjörnmarir (masttopplinans hästar)
och Ræfils hästar m. fl. Märk vidare: seglmarr
(Sigrdrifu-mál str. 15), seglvigg (Siguröarkviöa II str. 16), hlunnvigg (ibid.
str. 17). Det allmänna uttrycket »hafvets djur» finna vi t. ex.
Helg. Hund. I str. 53, der fartygen kallas »blåsvarta
bränningsdjur2». Äfven andra djurnamn användas för att beteckna
skeppet. Understundom röjer det sig, att ett bestämdt namn
begagnats för att belysa någon speciel egenskap eller
situation, såsom t. ex. Helg. Hund. I str. 51, der uttrycket rakha
liirtiv eller mastkedjornas hjortar, såsom Rosenberg fint
anmärker8, bakom bilden af de många hjortarne med greniga
horn frammanar bilden af de många masterna med
beslagna segel.
Uti Hymiskviöa märkas utom sådana omskrifningar
1 Se Lünings anf. arb., och Bodes afhandling om de
angelsaksiska kenningarna.
2 Brimdyr blásvort; jfr gjálfrdyr ibid. str. 3.
3 Nordboernes Aandsliv I s. 401, 402 noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
