Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: 1
Vigfiisson). Áf skalderna framhålles vinden såsom den
förderfliga, som ödelägger träden. Han förliknas vid en
varg eller hund. Så t. ex. har man kenningen selju
gandr, pilträdets varg, i Egils saga (kap. 60). Uti
Fost-brœörasagan (kap. 4) påträffas följande ej utan talang
hopkomna passus: »Alens hund skälde hela natten med
uppblåsta käftar och tuggade alla marker med grymma
köldtänder»1. Vinden kallas äfven »almens sorg», »jordens
skada»2. På höstvindens ombytlighet anspelar ett ställe i
Havamal str. 74, som säger: »höstnatten är föränderliga
många ombyten i vädret inträda under fem dagar»3.
Det är framför allt de »hvassa» vädren4, den häftiga
stormen, som spela en roll i de fornnordiska
vindskildringarna. Förebuden till ovädret målas i korta,
betecknande drag: molnmassor samla sig öfver fjällen5, skyarne
blifva allt mörkare och tätare6; den hvita, olycksbådande
rand, som kantar molnen, tyckes vara omnämnd uti
Alexanders Saga7. Vädren sägas vara uppblåsta, som
Oláfr hvitaskáld ganska målande uttrycker sig, för att
beteckna den hotande vindmassan8. I en visa af Einarr
(Skáldskaparmál kap. 69) heter det, att vinden är
hopsnodd af stormen9.
Så bryter ovädret ut; framför allt tecknas stormen
på hafvet. På nyss anförda ställe säges vinden gräfva i
böljemarken (grefr). »Vinden, som far öfver vågen», heter
1 Go elvis hundr alla på nått a protnum kJQptum ok togg allar
j ar dir med grimmum kuldatönnum.
2 Almsorg, Skáldskaparmál kap. 69; grundar grand, Hrafnsmål
str. 16.
3 Hverf er haustgrima, fjold um viörir á fimm dçgum.
4 Vinda hvassleikr, Postula Sçgur s. 3.
5 Fjallrænt †ellive§r, Biskupa Sçgur Is. 10.
6 Veörit tok at pykkna ok llána, Fornaldar S. NorÖrl. II s. 416,
7 Stormr or himni, hviir synum, s. 1 69.
8 prütin lágu veår á vatni, Fornmanna Sçgur IX s. 505.
9 Elsniiinn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
