Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 THEODOR HJELMQYIST. ATS 12: 1
stroferna innehålla den mest stämningsfulla teckning af
aftonens skönhet, som finnes i norrön literatur. Dock är
äfven den bild af aftonen vacker, som målas i Eddan
(Helg. Hund. II str. 50) genom uttrycket, »da örnarne sitta
på askens grenar»1. Innan jag lemnar detta ämne, vill
jag erinra om ordet aptanskœra?, som betecknar aftonens
ljusa strimmor. I prosan heter det: solen går ned i vågen
eller i skogen3.
Jag öfvergår till skildringen af de ljus, som tillhöra
natten; om denna sjelf har tillräckligt talats i annat
sammanhang.
Månen tyckes ej för de gamles föreställning hafva
lyst med det på en gång mildt elegiska och sinnet
lugnande skimmer, som den enligt många moderna skalders
vittnesbörd lär sprida. Man eger dock ett par ganska vackra
skildringar af den framskyndande månens hvälfvande hjul,
för att begagna de gamles uttryck4.
I det föregående har anförts Skiili þorsteinssons
stämningsfulla halfstrof, der det bland annat talas om den
gråpansrade månens goda ljus; af Einarr Skiilason eger
1 Er á asklimitm er ner sitja.
2 I en vers af Sighvatr, Hkr. Saga Olafs hins helga kap. 70;
Kormaks Saga str. 5 o. s. v.
3 Söl gengr i œgi, söl ren nr á vidu, Vigfdsson.
4 Skyndir, hverfanda hvel, Alvissmál str. 15 (mylinrts betydelse är
osäker). Lüning (s. 61) anser, att uttrycket i Havamal (str. 137) heiptwn
skal måna kveöja syftar på månljusets mildrande inflytande. Hj. Falk
tyckes häfda en alldeles motsatt uppfattning (Arkiv V s. 270 ff.),
enligt hvilken stället syftar på månens skadliga inflytande på sinnet.
Säkert torde vara, att versen är ett senare tillägg. Både före och
efter den har man uppgifter på’ läkemedel, jçrd tekr vid çldri etc. —
beiti vid bitsöttuni etc.f som plötsligt afbrytas af månversen. Falk
påminner om »lunatici» och erinrar om, att Luna i den klassiska
forntiden var trollgudinnan, månen trollens ljus. Detta stämmer väl med
det, som i det följande anföres om månskenstaflorna i den norröna
diktningen. Man har ju kenningen gygjar sol = månen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
