Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: 1
måste man fråga: hvad är det för en storm, i hvilken
vapnen spela en roll? Striden.
Formelt betraktade intaga alltså kenningarna en plats
för sig. De göra det äfven med afseende på sin
literaturhistoriska ställning såsom väsentligen karakteristiska
för den s. k. skaldediktningen. Då så förhåller sig, har
jag åt dem, d. v. s., för så vidt de innehålla
naturskildringar, som referera sig till menniskans verld, egnat en
särskild afdelning. Jag har gjort detta med så mycket
större skäl, som de äfven, hvad innehållet beträffar, i
mångt och mycket afvika från öfriga jämförelser med
naturen. Dock må medgifvas både att undantag finnas från
denna regel och att af ålder s. k. kenningar finnas, som
i intet afseende skilja sig från hvad jag här kallat
metaforer.
I det följande lemnar jag en öfversigt af de liknelser
och metaforer från naturens olika områden,- hvilka jag
ansett karakteristiska för den norröna diktningen. Det
är visserligen sant, att de skulle kunnat utan svårighet
infogas i den föregående framställningen; men lämpligast
har jag dock ansett vara att här på ett ställe hopföra
dem, då derigenom dels större öfverskådlighet ernås, dels
ifrågavarande naturskildringar just genom den relation, i
hvilken de stälts till det menskliga, fått en egen prägel,
som förtjenar att beaktas.
Bilder och liknelser, åsyftande jorden, vare sig i sitt
jungfruliga skick eller såsom föremål för mensklig odling,
påträffas först uti senare källor, om man undantager
Havamals dunkla ord litilla sanda, litilla sœva, litil eru ged
guma (str. 53). »Svart som jord» förekommer i
Foimal-darsçgur Nordrlanda, III s. 491. Ett säkert fotfäste förliknas
i legendliteraturen vid fjällets eller jordfasta stenars1. Den
1 T. ex. stod hun sv 6 fast sem fjäll, Heil. m. S. I s. 435; peir
stodo sem jaråfastir stelnar, ibid. II s. 394, ett uttryck, som ej finnes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
