Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 1 NATURSKILDKINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 209
afseende fästadt på det borgerliga lifvets sfer. Enligt
forntidens uppfattning betraktades ju ätten såsom ett träd
med många grenar eller skott. Häraf förklaras ett sådant
uttryck som œttbaÖmr = stips, familia, äfvensom
omskrif-ningar sådana som œttar askr, ättens ask, (Sunatorrek
str. 20), kynviÖr, slägtträd (ibid.) o. s. v.
Redan förut ha åtskilliga naturbeskrifvande
guld-kenningar anförts: den dyrbara metallen hette »gyllene
sådd», »böljans låga»1, »elfvens alfsol», »Rhens sol, som lyste
på hafvets fjäll», »strömmens måne»2 o. s. v. Sturla kallar
guldet »fisklandets blixt, som lyste härligt vida omkring»3
och jämför hafvets sol ined himlens; denna senare
skiftade utseende med den förra (Flatöboken III s. 178). Det
guld eller den »djupets eld», som smyckade drakhufvudena,
glänste enligt Gisl (Fornmanna Sqcjuv VII s. 51) såsom
himlens låga4.
Einarr Skiilason sammanställer uti en halfstrof och
en strof, som citeras Skáldsk. kap. 53, pungens snö och eld
(snœr ok eldr sjöds) d. v. s. silfver och guld. »Hafvets låga»,
säger han, »brakar eller prasslar öfver degelns hvita drifva»5.
»Skålarnes snö kan aldrig smälta på grund af hafvets
eld»6. Den röda flamman och den hvita snön åstadkomma
en god målerisk effekt.
Freja grät, enligt mythen, tårar af guld. På ett fint
sätt sammansmältes detta mythiska faktum med en
naturskildring i en half strof af samma skald (Skáldsk. kap. 39).
Det är islossningen, påskyndad af det ljumma regnet, som
här sväfvat för Einars tanke, då han säger, att Rödes
(sjökonungens) taks (sköldens) hårda is (silfret enligt Egilsson,
1 Lindar logi, SigurÖarkviöa Fáfnisbana II str. 1.
2 Stratimtimgl, Skáldsk. kap. 54.
3 Enn elding ifla foldar langa leiö lysa mátti lofanlig.
4 Djups valfasti skein af hausum dçglings är eka sem himins etsa.
5 Hafley gr prymr af hvitum digidslcafli.
6 Áldri mä skåla snœ brœöa †yrir eldi åls hrynbrautar.
Antiqv. Tidskrift. 12: 1. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
