Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 2 SÖDERMANNALAGENS LJUDLÅRA. 27
öfvergången y > i är bunden vid mindre betonad ställning,
jfr. sex ofvan § 2. i). Former med i af ’47 förekomma
ej annars i lagen, och synas vara högst sällsynta inom
laglitteraturen, hvarför tanken på analogibildning af ofvan
anförda art ej är mycket tilltalande.
e) ginum 47.14,18 etc. 12 gånger (växlande med
gønum 5 gånger). Angående förklaringen af detta i, se
Brates förslag i anf. arb. s. 20. Enligt detta finge man utgå
från ett ®gœghin (jfr. megin, regin), som > °gighin, hvaraf
dat. °gighnum > ginum i obetonad ställning.
f) gisninga ek 106. 8, gisninga scogher 101. 9, m. fl.
former, tillsammans 11 gånger. Ordet förekommer endast
i SödL Dess härledning är mig obekant1. Att härleda
det ur gœta Vårda’, såsom Ihre vill, se Schlyter, Glossarium,
låter sig ej gärna göra, då ordet aldrig skrifves med ts
eller z.
g) tihœrrœpa 47. 6. Jfr. isl. nirøèr och tirødr. Detta
ti- kan kanske < urg. ’Hihin, som: urg. *tihind = got.
taihun: taihund, jfr Noreen, AnF III s. 26 not. l), 2).
Jfr ock Lindgren, Burträskmålets grammatik § 86.
h) si konj. af Vara7, 128. 3, 134. 8, 148. 12, jfr ofvan
§ 2, 7), h). Att detta i är gammalt och ej på nordisk
botten uppkommet, antaga både Bråte och Kock. Den
senare förf. antyder emellertid, AnF VI, 223 noten, att
i i fsv. si skulle kunna förklaras genom en fsv. dialektisk
öfvergång ê > ii hiatus. Genom en slik öfvergång vill
han äfven förklara i uti inf. siœ 7si’ 103. 20, 152. 1, se
AnFV, 383, Svenska landsmålen 38 h., ’Växlingen l:ê i
forngutniskan’ s. 8. Men vore denna öfvergång utmärkande
för SödL:s dialekt, synes det vid sidan af siœ
förekommande (a)seœ, sea bli svårförklarligt. Dessutom, funnes
öfvergången, skulle man vänta att någon gång få se i
i ordet ’fä’, se § 2, 2), men ett °fia- förekommer ej. Jag
1 Kanske ordet sammanhänger med gisinn, ’leaky’, vb. gisnà.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
