Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 KOBERT LARSSON. ATS ]2: 2
Fornsvensk ljudlära s. 469 framstäld regel i her 156. 2,
øldyrke 37. 2, øl dryckio 142. 3, øll 19. 12.
5) ø uppkommet genom ^-omljud på ce i smør 20. 2,
126. 12, jfr Wadstein, Fornnorska homiliebokens ljudlära s.
150, noten; 6øfø#ø 103. 21, jfr Noreen, AnF III, s. 13 not 2).
6) Särskilda fall:
a) bøin 15. 5 kunde möjligen vara en z-omljudd form;
annars får man väl antaga felskrifning. — I bøt 42. not 97)
är orsaken till ^-tecknets förekomst tydlig. Såsom Schlyter
anmärker, har skrifvaren först skrifvit beter, men derpå
utplånat de två sista bokstäfverna. Skrifvaren har dock
vid ändringen af pluralen till singularis förgätit att
utplåna tvärstrecket öfver o. Kanske dock en singularform
bøt funnits med ø-vokalen analogiskt införd från plur.
Derför kunde möjligen tala betin 102. 19—103. 1,
ehuruväl naturligtvis äfven här felskrifning kan föreligga, I
fcebøta 40. 10 måste man antaga någon felskrifning.
Formen styres af prep. fin. Alla andra hdss. hafva här fcabot
(med undantag af K och L, som ha fcebotce). Analogiskt 0,
inkommet från n. a. pl., möter i g. pl. fcabeta 175. 20, jfr
Bråte, Äldre Vestmannalagens ljudlära 38, Dalalagens
böjningslära 23. — A. s. møpor råkas 2 gånger 82. 11, u. Med
denna form kan jämföras de sena och jämförelsevis sällsynta
isl. formerna møör och détr i acc. sg., se Noreen,
Altislän-dische Grammatik § 331 anm. Skäl att antaga
felskrifning har man knappt, då formen återkommer 2 gånger, så
vida ej det (vid förra citatet dock ej omedelbart) följande
tf i fepœ kunnat invärka på skrifvaren.
b) bøtis luarþer 54. 14, betis icarÖ 54. 19. Detta 0 är
till sin förklaring osäkert. Jfr Schlyters Glossarium,
Rydqvist VI, 69. Schlyter jämför ordet med det isl.-norska
vita-vçrdr och antar ett subst. °bøti, hvilket i likhet med isl.-n.
viti skulle betyda ’tecken’. Ett sådant °bauti, °bøti finnes
icke till och är uppkonstrueradt på grund af jämförelsen
med vitavorör. Ihre antager, att till grund för ifråga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
