- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tolfte delen /
64

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64 KOBERT LARSSON. ATS 12: 2

gånger, malseghande 104.13, 108.4 ete, redscap 25.12
etc. 4 gånger, stekara 160.13, stekaret huus 11.6.

[i) Mot dessa förekomma med œ (e) i ändelsen: bepœs

34.5. 169.2, bepes 56.15, 57.12, deghiœ 170.7, delœ(s)

12.6, 69.10, 97.19 etc. 32 gånger, delœ1 subst, 80.9.13,
etynœ 14.8, 35.1, eynœn 8.8, £??o?2 144.4, 180.5 etc. 22
gånger, epœ 8.1, epœ toka 173.1 (jfr ofvan), heperœ 58.
4—5, Ae/œ 153. 3, lepœ 70.15, 99.2 etc. 11 gånger, lepes,
inf., 39.8, 102.8, letœ 132.4, 166.14, 170.1 (jfr ofvan),
mere a. s. n. 98.19 (jfr ofvan), renœ gøzl 96.14; sencer
72.10, senestum 94.5, swenœ 132.15, 133.8, wretce garp
99.20, ^ørœ 61.13, 125.17 — 18 etc. (jfr ofvan de båda
osäkra fallen med a), pere g. pl. 19.3, py eynest at 31.7.

Vid diskussion af de anförda fallen får man bortse
från de ofvan o) särskildt framhållna fall, der a står i
afledningsändelse och der den starka bitonen förklarar a.
Någon regel för växlingen af ändelsevokalen i de öfriga
fallen synes dock ej kunna uppställas, œ är vanligare
än a och man skulle kanske kunna förklara œ såsom
tillhörande skrifvarens dialekt och a såsom tillhörande det
äldre språkbruk, originalet skulle representera. Det
förefaller litet egendomligt, att a så konstant uppträder i
hema och mera utan att växla med œ. Jfr äfven här
den af Kock, Fornsvensk ljudlära s. 118 noten framstälda
synpunkten till förklaring af växlingen.

b) Efter e (œ) i rotstafvelsen, uppkommet genom den
äldre monoftongeringen af dift. œi framför
konsonantgrupp.

Här råkas nästan endast a i ändelsen. Fallen äro:

1 delœ 87, not 4 3) är nog felskrifning för dela. God. B har
deld och Schlyter har upptagit denna läsart. Felskrifningen i Cod. A
kan förklaras ur det följ. enœ.

2 enœ 142, not 9). Felskrifningen i Cod. A är lätt förklarad
genom antagandet att skrifvaren kommit att förgäta det föregående
värbets passiva form och derför skrifvit de följ. subst, som objekt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/12/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free