- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tolfte delen /
95

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 12: 2 SÖDERMANNALAGENS LJÜDLÅRA. 95

godt som städse o. Här medvärkar således vokalharmoni.
Sannolikt fans äfven här ansats till vokalbalans, som alltså
i sina värkningar understödts af vokalharmonien. Genom
denna vokalharmoni förklaras o i ändelsen af delor, mopor,
dottor, rowor, som nämts ofvan. Efter ø kanske man också
kunde ha skäl att tänka på vokalharmoniens värkningar.
Jfr att i fsv. skrifter med vokalharmoni o följer efter
rotstafvelsens o, slutna £-ljud och ø, se Kock, Fornsvensk
ljudlära s. 145 ff. och jfr de ofvan nämda øron, øghon.
— Det visar sig således, att vid växlingen ui o i ändelser
såväl vokalharmoni som vokalbalans tillämpats, och att
Kocks Fornsvensk ljudlära s. 319 not 2) uttalade
förmodan besannats. — De artikulerade formerna med
artikelns vokal i öppen stafvelse visa alltid o (såsom man
kunde vänta, då artikeln saknar biton), utom rikinu, der
måhända det föregående i bidragit till bevarande af u;
jfr att o i ändelsen mera sällan visar sig, efter
rotstafvelse, innehållande i.

Anm. 2. I afledningar förekommer med några få
undantag ingen växling u—o : u är nästan alltid den vokal,
som möter, t. ex. aldruct 82. 10—il, awghan 160.18, aæul
œmni 101.3, hemida 110.1, lepunger 183.2—3 ete, liþugh
21.3, 118.16 ete, opulbruti 98.12, skyldugher 9.12, 17.3,
48.5 ete, wœruld 9.5, 13. il, ørtugh 11.3, 80.2,3, 83.15
ete, m. fl. — Den på afledningsändelsen hvilande starka
bitonen har utgjort hinder för vokalbalansens värkningar.

Undantag äro blopoct 53.9, 142.2, enonga 42.6, py
at enost 173.10, œrwope 80.19, 172. not 78), 145.17, avwoþe
104.8, 111.3, ekorna 108.2, korna 108.5, ikorna 108.77
icorna hund 123.21.

I blopoct beror o senare stafvelsen på o i
rotstafvelsen; i de båda följande exemplen på det slutna e. Om
ær-, arwoþe se Kock, Fornsvensk ljudlära s. 227. Orsaken
till o i ek-, ikorna är mig obekant. Måhända är o beroende
på det långa slutna e i första stafvelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/12/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free