- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tolfte delen /
105

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 12: 2 SÖDERMANNALAGENS LJUDLÅRA. 105

fœlapi 91. 6, il, giorpis 133. 15, 140.19, hughpe 103.22,
hœpan 183. ii, cøpstapa 151.1, lagpu 81.7, oican warpa
21.8—9, scarpas 42.3, fø7&w/i 12. 2, 107. 5, — fti^a? 19.6,
49. il etc. 5 gånger, mipiu 88.18, mipium 96. i, mipian
41. 4, 47.14, owœpiœper 39. 6, owœpiœpo 180. 12— 13, n//z>
99.17, 115.11, pripiu 10.3—4, 52. il, 72.6 ete, pripiung
26.12, 32.2 ete, m. fl. — Om beÖis se § 17, anm. 1.

c) Framför svarabhakti: An friper 182.15, arper 87.1,
Biper 51. 10, Biuper 137.14, Friper 183.14, maper 30. i,
35. 4 ete, o scriptaper 26. 6, Ryper 99. 9, smiper n. s. 126. l,
156. 12, m. fl.

Då enligt det föregående skilnad i lagens förra del
göres i fråga om beteckningen för motsvarigheten till isl. Ö
i stafvelseslut och i början af en stafvelse, i det tecknet Ö
aldrig (utom 1 gång) förekommer i senare ställningen,
synes detta förhållande tyda på, att man har att göra
med olika ljud i de olika ställningarna. Och då ö så ofta
uppträder med odisputabelt ljudvärde af tonande explosiva
efter I och n (alltid i stafvelseslut utom 6 gånger) samt
då d-tecknet i några fall (alla från lagens förra del utom
gud, 1 gång, med 10 gånger, se ofvan; — ocrœfd 118.2
kanske ej hör hit —) i stafvelseslut möter som
motsvarighet till isl. Ö7 ligger det nära till hands att tänka på en
öfvergång från tonande spirant till tonande explosiva i
stafvelseslut. En dylik öfvergång hår af Bråte, Äldre
Vest-mannalagens ljudlära s. 47 ff. blifvit antagen för
Dalalagens språk1. Det är dock endast i Södermannalagens
förra hälft, som man skulle kunna spåra ansats till en
öfvergång af ofvan angifna art. Och äfven här motsäges
öfvergången af de så talrika fall, som i stafvelseslut visa p
såsom motsvarighet till isl. d. I dessa så ymnigt
förekommande fall med p i stafvelseslut skulle man kunna

1 Kock, TnF N.R. IX s. 152, not 2) har framstält sina tvifvel
om riktigheten af de slutsatser, som Bråte a. st. dragit af beteckningen
i Dalalagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/12/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free