Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 ROBERT LARSSON. ATS 12: 2
se inflytande från ortografien i lagens senare del, der p med
högst få undantag är det ensamt förekommande tecknet
för motsvarighet till isl. Ö, hvaremot Ö der nästan endast
förekommer såsom beteckningsvariant till tf i ställning
efter / och n. Hur de ortografiska olikheterna i lagens
olika delar skola förklaras, är svårt att säga. Om man
finge antaga, att afskrifvaren till en början noggrannare
följt sitt original — ett antagande, som jag med
reservation gjort i föregående kap. —, kunde förhållandet
möjligen vara följande. Originalet kunde hafva haft
öfvergången ö > tf i stafvelseslut eller åtminstone spår deraf samt
såsom tecken för tonande explosiva användt ö vid sidan
af tf-tecknet, liksom faktiskt hela lagen igenom ö användes
såsom beteckningsvariant till d efter I och n. Var då
ofvannämda öfvergång främmande för afskrifvarens dialekt,
måste naturligtvis det ö, som i originalet förekom såsom
variant till tf, af honom uttalas som tonande spirant i
sådan ställning, der det motsvarade isl. ö, och för honom till
sitt ljudvärde vara likstäldt med /it. ex. bufii. Härigenom
kunde afskrifvaren föranledas att allt mer inskränka bruket
af det i hans ögon onödiga ö-tecknet såsom tecken för
tonande spirant och i stället insätta/, hvaremot han
fortfarande använde ö såsom beteckningsvariant till tf efter
/ och n. Hade dessutom i originalet / genom analogi
understundom återinförts i t. ex. buþ från bupi, se Bråte
s. 48, kunde äfven denna omständighet vara ett skäl för
afskrifvaren att uppfatta ö såsom beteckningsvariant till p.
Vid detta insättande af p för ö kunde möjligen p någon
gång inkomma äfven i ställning efter I och n, hvarigenom
de ofvan mom. 2) anförda fallen blefve förklarade. Denna
förklaring på / efter I och n förlorar dock mycket i
sannolikhet på grund af att //, np endast förekomma i
bestämda ord, nämligen i superi, skylpaste och i Sma-j
Vplœnpingiœ (förutom i det 2 gånger för ek. hiorfiwalper).
Kanhända derför någon annan förklaring för den egendom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
