- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tolfte delen /
107

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 12: 2 SÖDERMANNALAGENS LJUDLÄRA. 107

liga skrifningen i dessa ord bör sökas. — De mot lagens
slut allt mer framträdande värkningarna af balanslagen vid
växlingen i: e i ändelser visade, att i fråga om denna
växling språket i lagens senare del stod på ett yngre
utvecklingsstadium än språket i lagens förra del. Kan man
nu i lagens förra del spåra öfvergång ö > d i
stafvelseslut, visar sig, att här ett motsatt förhållande äger rum,
och att språket i lagens senare del, der ingen sådan
öfvergång ö > d spåras, i det afseendet står på ett äldre
stadium än språket i lagens förra hälft.
4) p för väntadt t möter i:

a) Apertan 16.10 (jfr atertan 70. 5). p utgör en
försvagning af t9 då sannolikt biton låg på ultima, jfr Kock
Fornsvensk ljudlära s. 45, Noreen, Geschichte § 162, a).
Oenom en dylik försvagning torde ock p i ogrœwip 98.
16—17 böra förklaras, (ogrœivit 98.18,19). Jfr § 29. 4), b).

b) brep 98.14, 111.14, som kan vara t-löst neutrum,
jfr § 17, 3.

c) clupra 76. 3 (jfr Clutras 76. lo). Hur detta p skall
förklaras, vet jag ej.

d) wœè sœpning 68. 6 (med t 4 gånger. I sœpning
kan p vara framkalladt af ö i wœö.

e) piuper 96. i, piuper hell 95.21, piuperstaki 95.17—18,
piuper staka 95.12, piuperstaca 96.1,3, piuprar 95.11,15,
17, 18, piuper 95. not 78) (sannolikt felskrifning för piuprar
såsom God. B har), piupran 84. il, 95.10.

Cod. B har alltid t i denna ordgrupp, liksom fsv.
urk. föröfrigt. Isl. har tjoör. Hur detta p bör förklaras,
inser jag ej. I ett enda fall, nämligen tiggiœnde 59.12—13,
möter t för den tonlösa spiranten p, och man kan känna
sig frestad att tänka på en tidig dialektiskt öfvergång
p > t i framljud, jfr om denna öfvergång Noreen,
Geschichte § 159. Förefunnes en sådan öfvergång, skulle
möjligen understundom p kunna användas såsom tecken
för ^-ljudet. Märk, att alla fallen med / för väntadt t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/12/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free